1600-talet var ett dynamiskt århundrade, inte minst i Uppsala med omnejd. Det innehöll Sveriges stormaktstid - men det började oroväckande....
Den 20 mars 1600 blev fem adelsmän dödade i det som kom att kallas Linköpings blodbad. En av herrarna, Gustav Banér, begravdes 1629 i Uppsala domkyrka
1617 Gustav II Adolf kröntes den 12 oktober 1617.
Kriget startade efter att ett par kejserliga ämbetsmän kastas ut genom fönstren från borgen i Prag - det sägs att de landade på halmbalar. Året var 1618 - Gustav II Adolf landsteg först vid midsommartiden 1630 med sin armé vid Oders mynning. Han hann inte vara med så många månader.
6 november 1632 stod slaget vid Lützen. Gustav II Adolf förde befälet över den svenska protestantiska armén mot den tysk-romerska kejsarens katolska trupper. De flesta känner till att kungen, ”Lejonet från Norden”, stupade i detta slag. Generalen greve Nils Brahe den äldre (1604-1632) hade visat stort mod på slagfältet, även han blev sårad, och avled ett par veckor senare.
Johan Skytte förordnades 1602 till Gustav Adolfs lärare, ett beslut som gav positiva vibbar till Uppsala.
Gustavianum byggs, antalet professurer ökar kraftigt, universitetsbiblioteket inrättas.
1622 inrättar Johan Skytte den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap.
1624 De gustavianska arvegodsen, som blir universitetets ekonomiska grundval, doneras av Gustav II Adolf.
1637 I april 1637 kom Axel Oxenstierna till Uppsala för att reda ut en rad tvistigheter inom akademin och staka ut vägarna för en framtida utbyggnad. Universitetets kansler, Johan Skytte, sköts åt sidan, och besluten framgick ur de långa överläggningar rikskanslern höll med konsistoriet.
Olof Rudbeck kommer till Uppsala 1648, Då börjar den stora förändringen
Anno 1637 kom dansmästare Antoine de Beaulieu, på Axel Oxenstiernas anmodan, till Stockholm för att lära den svenska adeln att dansa och föra sig enligt fransyskt manér.
Han anordnade bl a baler och hovbaletter för den unga drottning Kristina, vilken därigenom kom att älska dansens konst...
År 1638 beslutades i riksrådet att Uppsala slott skulle repareras och en ny kungsträdgård anläggas. Den äldre slottsträdgården öster om slottet hade börjat förfalla.
1643 beslutades - enligt drottning Kristinas vilja - att de borgare som drabbades vid genomförandet av stadens nya rutnätsplan skulle kompenseras genom att erhålla mark inom denna äldre kungsträdgård
1614 - Svea hovrätt grundades, dess första lokaler var i det gamla slottet i Stockholm, Tre Kronor.
Drotsen hade ansvaret för rättsväsendet, Magnus Brahe blev dess 1:a president
1621 - Den första professuren i latin – latinsk vältalighet – tillsattes.
Första kvinna på posten – Gerd Haverling 2007 – 386 år
1622 - Skytteanska professuren instiftas – latinsk vältalighet och statskunskap
1624 - Uppsala Akademiförvaltning förvaltar kapital som donerats av personer som på så sätt velat stödja verksamheten vid Uppsala universitet. Akademiförvaltningen räknar sina anor till 1624 då verksamheten startade i form av fastighetsförvaltning efter den så kallade Gustavianska donationen.
1627 - Orkesterverksamhet, som är ursprunget till Kungl. Akademiska kapellet, tar sin början. Det är en av Europas äldsta orkestrar. Kapellet spelar på olika akademiska högtider såsom promotioner och installationer, ger egna konserter, turnerar och ger konserter på beställning.
Akademiska kapellets konsertlokal är Universitetets aula. Symfoniorkestern består av ca 80-90 medlemmar och leds av director musices professor Stefan Karpe.
1632 - den 6 november stod slaget vid Lützen. Gustav II Adolf förde befälet över den svenska protestantiska armén mot den tysk-romerska kejsarens katolska trupper. De flesta känner till att kungen, ”Lejonet från Norden”, stupade i detta slag.
Generalen greve Nils Brahe den äldre (1604-1632) hade visat stort mod på slagfältet, även han blev sårad, och avled ett par veckor senare.
I april 1637 kom Axel Oxenstierna till Uppsala för att reda ut en rad tvistigheter inom akademin och staka ut vägarna för en framtida utbyggnad. Universitetets kansler, Johan Skytte, sköts åt sidan, och besluten framgick ur de långa överläggningar rikskanslern höll med konsistoriet.
Anno 1637 kom dansmästare Antoine de Beaulieu, på Axel Oxenstiernas anmodan, till Stockholm för att lära den svenska adeln att dansa och föra sig enligt fransyskt manér. Han anordnade bl a baler och hovbaletter för den unga drottning Christina, vilken därigenom kom att älska dansens konst...
1638 - Nya Sverige var den koloni som svenskarna anlade 1638 efter att kronan köpt ett stycke land från indianstammarna vid Delawarefloden.
År 1638 beslutades i riksrådet att Uppsala slott skulle repareras och en ny kungsträdgård anläggas. Den äldre slottsträdgården öster om slottet hade börjat förfalla.
1655 - Botaniska trädgården anlades av universalgeniet Olof Rudbeck den äldre, professor i medicin. Den är den äldsta botaniska trädgården i Sverige.
1663 - Uppsala universitets ridundervisning är den näst äldsta organiserade undervisningen efter Spanska ridskolan i Wien.
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/