Sidhuvudbild
Meny

Grönsöö slott

Grönsöö slott  Foto Birgitta Nordenman

Grönsöö slott byggdes 1607-11 av riksrådet Johan Skytte. Som blivande lärare till Gustav II Adolf, uppförde han slottet till sitt hem men även som ett tecken på sin nyvunna ställning i samhället. Slottet är ett av de få som byggdes i den fattiga tiden mellan uppförandet av Vasaslotten och stormaktstidens rika slottsbyggnader.

Byggnaden uppfördes på medeltida vis i gråsten och tegel, efter franska förebilder med sadeltak, takryttare och fyra rektangulära hörntorn. I bottenvåningen kan man än i dag studera välbevarade inredningar och målade tak från 1600-talet.

Familjen Skytte ägde Grönsöö under hela 1600-talet varefter godset reducerades till kronan. Efter reduktionstidens slut genomgick Grönsöö ett antal ägarbyten. Under 1700-talets första hälft ägdes slottet av den förmögna familjen Falkenberg. Slottet som förfallit under reduktionsåren, genomgick stora reparationer, varigenom huset miste sina torn 1738. Byggnaden fick nu det enkla men stilrena utseendet som bevarats in i vår tid.

Numera bor familjen von Ehrenheim på Grönsöö.

Familjen von Ehrenheims hem representerar i sin rikedom och mångsidiga sammansättning tillsammans med husets välbevarade interiörer, tre sekel av svenskt konsthantverk och konsthistoria. Dess märklighet ligger också i att fortfarande vara en levande del av en sammanhållen kulturmiljö med slott, park och trädgård samt ett aktivt jord- och skogsbruk

Slottet har en mycket välbevarad samling av svenskt konsthantverk och konsthistoria och husets interiör är välbevarad. De årliga utställningar har olika teman och visar upp föremål ur slottets samlingar.

Läs mer om slottet och de intressanta utställningarna som inkluderar slottets samlingar på Grönsöö slott.

Johan Skytte

Del av parken Grönsöö  Foto Birgitta Nordenman

Det är familjen Skytte som gett namn till Skytteanum i Uppsala och bokstäverna på fasaderna H J S F R F M N G skall utläsas Herr Johan Skytte Friherre Riksråd Fru Maria Nääf till Grönsöö

Skytteanum

Skytteanum  Foto Birgitta Nordenman Skytteanum som ägs av Skytteanska stiftelsen består av fyra delar:
Skytteanum – Den välkända tre våningar höga byggnaden som går i ett valv över Valv-gatan och på så sätt förbin-der Fyristorg med Riddartor-get. Husets äldsta delar härrör från medeltiden och ingick i tegelringmuren på Domberget. Byggnaden rustades upp ordentligt under 1600-talet, men brandhärjades kraftigt år 1702 och fick mycket av dagens utseende vid 1709 års renovering

Atterbomska huset. Skytteanums gårdshus från 1782 var ursprungligen brygg- och bagarbod, men inrymmer numera tjänsterum för lärare och forskare vid institutionen för statsvetenskap.

Stallbyggnader från 1700-talets senare del. Används idag som förråd.

Skytteanska trädgården. Den enda kvarvarande delen av stadens 1600-talsstadsgård och en uppskattad skyddad ”oas” i centrala Uppsala. År 2000 lades trädgården om med 1792 års trädgårdsdesign som förebild. Som UNT skriver - Skytteanska trädgården basunerar inte ut sin existens

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekni-ken från Italien,

Det behövde aldrig användas i krig. I stället har det an-vänts vid kröningar, vid Gustav II Adolfs rådsmöten och när drottning Kristina abdikerade - och otaliga festligheter, genom åren

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Idag bor Li Bennich-Björkman, första kvinnan på posten, och hennes man där. I huset finns finns även utrymmen för studenterna på den statsvetenskapliga institutionen samt ett samlingsrum - det Gyllenhielmska

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare.

Öfre Slottsgatans byalag fortsätter att vårda området de kämpade för och lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Roterande kula

DSCN56862.jpg

Den roterande kulan är ett super-intressant föremål - konstverk - som inte är så lätta att hitta till här i Uppsala. Den står utanför SGU på Villavägen 18

Kulan väger omkring 1,5 ton, fundamentet omkring 5 ton.
Stenkula och fundament är tillverkade i gnejs som brutits i Getinge stenbrott. Konstverket är tillverkat av Naturstein Roll i Tyskland