Sidhuvudbild
Meny

Grönsöö slott

Grönsöö slott  Foto Birgitta Nordenman

Grönsöö slott byggdes 1607-11 av riksrådet Johan Skytte. Som blivande lärare till Gustav II Adolf, uppförde han slottet till sitt hem men även som ett tecken på sin nyvunna ställning i samhället. Slottet är ett av de få som byggdes i den fattiga tiden mellan uppförandet av Vasaslotten och stormaktstidens rika slottsbyggnader.

Byggnaden uppfördes på medeltida vis i gråsten och tegel, efter franska förebilder med sadeltak, takryttare och fyra rektangulära hörntorn. I bottenvåningen kan man än i dag studera välbevarade inredningar och målade tak från 1600-talet.

Familjen Skytte ägde Grönsöö under hela 1600-talet varefter godset reducerades till kronan. Efter reduktionstidens slut genomgick Grönsöö ett antal ägarbyten. Under 1700-talets första hälft ägdes slottet av den förmögna familjen Falkenberg. Slottet som förfallit under reduktionsåren, genomgick stora reparationer, varigenom huset miste sina torn 1738. Byggnaden fick nu det enkla men stilrena utseendet som bevarats in i vår tid.

Numera bor familjen von Ehrenheim på Grönsöö.

Familjen von Ehrenheims hem representerar i sin rikedom och mångsidiga sammansättning tillsammans med husets välbevarade interiörer, tre sekel av svenskt konsthantverk och konsthistoria. Dess märklighet ligger också i att fortfarande vara en levande del av en sammanhållen kulturmiljö med slott, park och trädgård samt ett aktivt jord- och skogsbruk

Slottet har en mycket välbevarad samling av svenskt konsthantverk och konsthistoria och husets interiör är välbevarad. De årliga utställningar har olika teman och visar upp föremål ur slottets samlingar.

Läs mer om slottet och de intressanta utställningarna som inkluderar slottets samlingar på Grönsöö slott.

Johan Skytte

Del av parken Grönsöö  Foto Birgitta Nordenman

Det är familjen Skytte som gett namn till Skytteanum i Uppsala och bokstäverna på fasaderna H J S F R F M N G skall utläsas Herr Johan Skytte Friherre Riksråd Fru Maria Nääf till Grönsöö

Skytteanum

Skytteanum  Foto Birgitta Nordenman Skytteanum som ägs av Skytteanska stiftelsen består av fyra delar:
Skytteanum – Den välkända tre våningar höga byggnaden som går i ett valv över Valv-gatan och på så sätt förbin-der Fyristorg med Riddartor-get. Husets äldsta delar härrör från medeltiden och ingick i tegelringmuren på Domberget. Byggnaden rustades upp ordentligt under 1600-talet, men brandhärjades kraftigt år 1702 och fick mycket av dagens utseende vid 1709 års renovering

Atterbomska huset. Skytteanums gårdshus från 1782 var ursprungligen brygg- och bagarbod, men inrymmer numera tjänsterum för lärare och forskare vid institutionen för statsvetenskap.

Stallbyggnader från 1700-talets senare del. Används idag som förråd.

Skytteanska trädgården. Den enda kvarvarande delen av stadens 1600-talsstadsgård och en uppskattad skyddad ”oas” i centrala Uppsala. År 2000 lades trädgården om med 1792 års trädgårdsdesign som förebild. Som UNT skriver - Skytteanska trädgården basunerar inte ut sin existens

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekniken från Italien, Konsten på Slottet kan ses vid olika evenemang och privata visningar

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare. Byalaget fortsätter vårda området de lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Edlingska hörnan

Edlingska gården Foto Scribo Låt Edlingska gården bli utgångs-punkt för din vandring - eller flera om du inte hinner/orkar allt på en gång.

Runt hörnet, på Kyrkogårdsgatan ligger Arrheniuska gården. Här har Agnes Wold vuxit upp liksom hennes morfar Svante Arrhenius. Gå in genom grinden och ta en stilla promenad förbi huset och ut på andra sidan.

Fortsätt Kyrkogårdsgatan (norrut) och du passerar Katedralskolan efter ett par kvarter. Därefter kommer du till Biotopia som du inte skall missa. Utanför museet står Hanna Belings Vildsvinsunge - och över hela glaspartiet mot Vasaparken finns Fågel, fisk eller mittemellan av Ulla Fries. Ute i parken står Roland Perssons Natura Armanium. Ett skåp för natursaker - alltså mycket att spana in.

På andra sidan

På andra sidan Kyrkogårdsgatan finns Ekonomikum där skydds-rummet gjorts om till två läsesalar - så läckert. På parksidan finns två konstverk av Liss Erikson - Manlig torso och Paret.

Till vänster om Ekonomikum ligger Musicum och Observatorieparken med det gamla Observatoriet.

Fortsätter man över S:t Johannesgatan kommer man till Gamla kyrkogården med vackra miljöer, konstverk och mycken historik.