Sidhuvudbild
Meny

Grönsöö slott

Grönsöö slott  Foto Birgitta Nordenman

Grönsöö slott byggdes 1607-11 av riksrådet Johan Skytte. Som blivande lärare till Gustav II Adolf, uppförde han slottet till sitt hem men även som ett tecken på sin nyvunna ställning i samhället. Slottet är ett av de få som byggdes i den fattiga tiden mellan uppförandet av Vasaslotten och stormaktstidens rika slottsbyggnader.

Byggnaden uppfördes på medeltida vis i gråsten och tegel, efter franska förebilder med sadeltak, takryttare och fyra rektangulära hörntorn. I bottenvåningen kan man än i dag studera välbevarade inredningar och målade tak från 1600-talet.

Familjen Skytte ägde Grönsöö under hela 1600-talet varefter godset reducerades till kronan. Efter reduktionstidens slut genomgick Grönsöö ett antal ägarbyten. Under 1700-talets första hälft ägdes slottet av den förmögna familjen Falkenberg. Slottet som förfallit under reduktionsåren, genomgick stora reparationer, varigenom huset miste sina torn 1738. Byggnaden fick nu det enkla men stilrena utseendet som bevarats in i vår tid.

Numera bor familjen von Ehrenheim på Grönsöö.

Familjen von Ehrenheims hem representerar i sin rikedom och mångsidiga sammansättning tillsammans med husets välbevarade interiörer, tre sekel av svenskt konsthantverk och konsthistoria. Dess märklighet ligger också i att fortfarande vara en levande del av en sammanhållen kulturmiljö med slott, park och trädgård samt ett aktivt jord- och skogsbruk

Slottet har en mycket välbevarad samling av svenskt konsthantverk och konsthistoria och husets interiör är välbevarad. De årliga utställningar har olika teman och visar upp föremål ur slottets samlingar.

Läs mer om slottet och de intressanta utställningarna som inkluderar slottets samlingar på Grönsöö slott.

Johan Skytte

Del av parken Grönsöö  Foto Birgitta Nordenman

Det är familjen Skytte som gett namn till Skytteanum i Uppsala och bokstäverna på fasaderna H J S F R F M N G skall utläsas Herr Johan Skytte Friherre Riksråd Fru Maria Nääf till Grönsöö

Skytteanum

Skytteanum  Foto Birgitta Nordenman Skytteanum som ägs av Skytteanska stiftelsen består av fyra delar:
Skytteanum – Den välkända tre våningar höga byggnaden som går i ett valv över Valv-gatan och på så sätt förbin-der Fyristorg med Riddartor-get. Husets äldsta delar härrör från medeltiden och ingick i tegelringmuren på Domberget. Byggnaden rustades upp ordentligt under 1600-talet, men brandhärjades kraftigt år 1702 och fick mycket av dagens utseende vid 1709 års renovering

Atterbomska huset. Skytteanums gårdshus från 1782 var ursprungligen brygg- och bagarbod, men inrymmer numera tjänsterum för lärare och forskare vid institutionen för statsvetenskap.

Stallbyggnader från 1700-talets senare del. Används idag som förråd.

Skytteanska trädgården. Den enda kvarvarande delen av stadens 1600-talsstadsgård och en uppskattad skyddad ”oas” i centrala Uppsala. År 2000 lades trädgården om med 1792 års trädgårdsdesign som förebild. Som UNT skriver - Skytteanska trädgården basunerar inte ut sin existens

Stubbe.jpg

Granpyramiderna förnyas

Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.

Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.

Li Bennich-Björkmans nya bok

Det fanns inte ...

Sverige 500 år

Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.

https://sverige500ar.se

Gustav Vasa 500 år

2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.

https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/

Uppsala domkyrka

Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung

Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,

Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.

Vasajubileum på Gripsholms slott

Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.

2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.

Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.

– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.

Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.

Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.

Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!

Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500

Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.

Kalmar slott

I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.

Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.

Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.

https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa

Strängnäs

Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.

https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan

Intåget 1523

Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.

Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!

https://www.vasasintag2023.se/