Sidhuvudbild
Meny

Uppsala slott

Uppsala slott

Uppsala slott är något av det första man ser när man närmar sig Uppsala.

Gustav Eriksson Vasa började bygga slottet 1549 och det är ett i raden av vasaborgar som kungen rustade upp runt om i Sverige som befästningsanläggningar. Slottet i Vadstena byggdes nytt. Bastionerna i Uppsala uppfördes efter italiensk förebild, vilket innebar det senaste i försvarsteknik.

Erik XIV, Johan III och Karl IX byggde vidare och Johan III skapade ett renässansslott. Johan III byggde en kyrka i slottet till sin hustru Katarina Jagellonica som var troende katolik.

Ett av slottets viktigaste uppgifter blev att fungera vid kröningsfestligheter efter ceremonin i domkyrkan.

Slottet har en spännande byggnadshistoria och arbetet med slottet har skett i olika etapper. Den senaste stora restaureringen var den av Rikssalen som invigdes 1932.

Bastion Styrbiskop med Gunillaklockan

Bastion Styrbiskop Gunillaklockan ha fått sitt namn av drottning Gunilla, född Bielke, som skänkte den till slottskyrkan. Den hängde då på en kyrkvägg.

På klockans ena sida står: Drotning Gunnila hafver låta gjuta mig anno 1588.
Under konung Adolph Fredrich blifvit från min bräckelighet förnyad. Anno 1759.

Klockan slår klockan 06.00 och 21.00 varje dag och var en s k vårdklocka. När det ringdes i vård skulle stadsborna bege sig hem och till vila, stänga dörrar och fönsterluckor, och tornvakten i kyrktornet och nattvakten på gatorna började sitt arbete. När klockan ringde ur vård på morgonen var det en signal att natten var över och att en ny dag hade börjat.

Terrasseringar

På översta bilden ses terrasseringen med trappor ner mot Botaniska trädgården som tidigare var en del av den fjärde slottsträdgården. Den donerades till Uppsala universitet av Gustav III och den dåvarande botaniska trädgården (nuvarande Linneträdgården) kunde flyttas hit. Carl Peter Thunberg var den ansvarige och fick sin prefektbostad i Linneanums högra flygel (sett från slottet)

DSCN4783.JPG En förutsättning för Gustav III:s gåva var att trädgården skulle behålla sin barocka form - för evigt. Där är alltså kvartersindelningarna de samma.

Slottet har en framträdande plats i Sveriges historia

Här utspelades Sturemorden, de mord som Erik XIV lät utföra på några ur högadeln.

Erik XIV lät 1567 fängsla de misstänkta adelsmännen på Uppsala slott, dit en riksdag sammankallats för att bekräfta domen. Den 24 maj 1567 kom emellertid kungen till slottet där han själv dödade Nils Sture - utan föregående dom. Övriga som mördades var Svante Sture, Nils far, brodern Erik Sture, Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson Liljeörn och kungens gamla lärare Dionysius Beurreus.

Kröningar

På slottet hade man ceremoniella aktiviteter som krönings-ceremonier i samband med kröningen i domkyrkan, riksmöten, statsbesök och galafestser.

Gustav Vasa kröntes i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528. Då hade han ännu inte börjat bygga slottet så firandet skedde i den tidigare Ärkebiskopsborgen.

Den pampigaste kröningen bör ha varit 29 juni 1561 då Erik XIV kröntes. Då dubbades de första grevarna och friherrarna i Sverige.

Därefter kom Johan III och Katarina Jagellonica 10 juli 1569, Sigismund och Anna av Österrike 19 februari 1594, Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp 15 mars 1607, Gustav II Adolf 12 oktober 1617, Karl X Gustaf 6 juni 1654, Karl XI 28 september 1675 och Ulrika Eleonora 17 mars 1719. Ulrika Eleonora var det sista som kröntes i Uppsala domkyrka.

Drottning Kristina

Drottning Kristina vistades på Uppsala slott vid flera tillfällen - den senaste och mäktigaste tillfället var när hon abdikerade.

Nya vandringar

Allt ljus på Uppsala

Jag kommer att ge två vandringar under Allt ljus på Uppsala. Årets tema är Uppsala hyllar och mitt val är kvinnorna.

Anmälan görs till alltljuspauppsala@destinationuppsala.se

Vandringen är gratis men anmälan krävs.

Varmt välkomna!

Uppsala slott

Tradgardsgrindarna_20.JPG