Träd är dina värdefullaste antikviteter - Alexander Smith, 1830-1867
Uppsala ger dig möjlighet att se och uppleva ett otal träd och deras skiftningar under året. Men även träd med olika åldrar.
Det finns två områden där det finns information om träden.
Det ena är universitetsparken där man redan från början valde att plantera en mängd träd av olika slag. Thore Fries var den drivande. Det var samma tanke som när man anlade skolgårdar, även i de enklaste skolträdgårdarna på landet var det en stor va-riation av buskar och träd så barnen lätt lärde sig.
Det andra är Botaniska trädgården där det dels finns en karta och en namnförteckning för Svenska träd och buskar men också en skyltad stig - se fotot
Botans blommande träd och buskar
Försommaren är en fantastisk tid med blommande fruktträd och buskar. Tiden att njuta av skönheten, mellan hägg och syren, är kort. Därför har vi samlat några exempel från blomningen i våra trädgårdar här. Välkommen att lära dig mer om några av våra blommande träd och buskar.
Redan år 1660 gavs namnet Odinslund åt en samling aspar och alar som växte i närheten av Helga Trefaldig-hetskyrkan, i kvarteret Odin.
Fanns där även en eller flera almar? Hösten 1929 fälldes nämligen Odinslunds största och troligen äldsta träd – en alm. Den växte strax intill Trefaldighetskyrkans norra port. Almens årsringar räknades till 234, och den ihåliga stamkärnan torde minst ha omfattat ett femtiotal år.
Detta och mycket annat intressant skriver Pehr Boiert i Lustgården1954-55 kapitlet Några ord om Uppsala stads parker och planteringar (Some notes on the parks and plantations of the town Uppsala. Under senare delen av 50-talet inplanterades 18 st. lönnar.
I samma tidskrift finns även Nils Hylanders långa artikel om Träd och buskar i Uppsala. Några anteckningar, gjorda hösten 1951 (Trees and shrubs in Uppsala.)
Enligt ett konsistorieprotokoll från den 28/4 1759 erhöll Linné i uppdrag att anlägga en allé från Gustavianska Akademiporten upp till Slottsbacken.
Nästa dags protokoll innehåller upplysningen att Linné låtit, trots förbud, köra fram jord till allén. Linné visste att jordberedningen var en viktig detalj – icke minst på den här platsen, där marken består av grus - "lindar skulle anskaffas".
Pehr Boiert skriver vidare: Allén är spolierad, många av träden blev sjuka, kompletteringar har gjorts.
De två trädraderna närmast Gustavianska allén planterades omkring 1765 av professorn, sedermera domprosten J. Låstbom, känd bl. a. för sin Låstboms Opera omnia. Låstbom arrenderade slottsträdgården och anlade där en plantskola.
Först 1832 planerades Odinslund och erhöll då sitt nuvarande markläge. Arbetet bekostades av konung Karl XIV Johan. Samma år restes obelisken. Avteckningen skedde följande år.
Lustgården är Dendrologernas tidskrift. Huvuddelen av innehållet finns under rubrikerna Dendrologi och Trädgårdshistoria. Frossa i deras utsökta arkiv,
De skriver på sin hemsida - Vi sprider kunskapen...
Föreningen för Dendrologi och Parkvård grundades 1920 och är en ideell förening för alla som är intresserade av träd, park och trädgård, inte minst historiska anläggningar.
Dendrologi (av grek. dendros, träd, och logos, lära) är läran om träd. Till dendrologin i vidsträckt bemärkelse hör även buskar och andra vedartade växter. Enligt § 1 i stadgarna är föreningens syfte att främja intresse för och kännedom om i Sverige odlingsvärda träd och buskar, även som intresset för anläggning, vård och försköning av svenska parker.
Varje år gör vi ett antal dags- och kvällsutflykter samt en resa över en långhelg till något av Sveriges landskap, med besök under sakkunnig ledning i intressanta parkanläggningar och naturområden. Föreningen ordnar också studieresor till andra länder, företrädesvis inom Europa. Vi arrangerar även temadagar och föreläsningar i aktuella ämnen.
Knoppguide till 18 vanliga träd
Didrik Vanhoenacker tipsar: Den lilla pedagogiska Trädens knoppar av Anders Rapp är också bra. Kostar en dryg hundring.
Ornäsbjörken utsågs 1985 av Sveriges Stadsträdgårdsmästare till Sveriges Riksträd. Motiveringen var bland annat att det är det enda träd som uppstått i Sverige.
Här i Uppsala står Riksträdet i Stadsträdgården
Läs om äppelkärnorna från Ramberget i Göteborg som gav frukt genom åren. De fick även ge namn till filmen Rambo med Sylvester Stallone.
Barnens Träd är en ideell förening som leds av Jonas Paulman. Jonas är en av de tusentalet personer som staten bad om ursäkt i stadshuset 2011, i samband med en vanvårdsutredning om missförhållanden i barnavården. .
Nu cyklar, paddlar och springer han land och rike runt och föreläser samt planterar träd för att uppmärksamma FN:s barnkonvention. Första milstolpen var att plantera 100 träd. Den är nu nådd. Andra milstolpen är att över 200 invigda träd nås 2017.
Nu finns Barnens träd även i Uppsala. Det är vid Flöjtens förskola Gottsunda, Föreningsgården Ekolnsnäs, Johannesbäcksskolan och Uppsävjaskolan
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/