En minoritet är en mindre folkgrupp inom ett land.
Den som tillhör en minoritet kan behöva försvara sin kultur, språk, religion eller existens mot den folkgrupp som är i majoritet.
Sverige har fem nationella minoriteter:
judar
romer
samer
sverigefinnar
tornedalingar
Deras språk är: jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. De kallas nationella minoritetsspråk.
Sverige ska ha en politik som skyddar minoriteterna.
Det innebär bland annat att det finns lagar som myndigheter måste följa. Exempel på myndigheter är kommuner och landsting.
Minoritetspolitiken ska göra att de nationella minoriteterna kan påverka myndigheter och andra som har makt.
Minoritetspolitiken ska även hålla de nationella minoriteternas språk levande.
Både svenska lagar och europeiska avtal ska skydda Sveriges nationella minoriteter.
Sedan år 2000 gäller två europeiska avtal om minoriteter i Sverige.
Sverige har ratificerat avtalen, alltså skrivit under och lovat att följa reglerna.
Till exempel har Sveriges regering lovat att lägga undan pengar för att stötta minoriteters kultur och språk.
Det första avtalet heter Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.
Ramkonventionen innehåller regler som hjälper nationella minoriteter.
Det andra avtalet är den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Stadgan innehåller regler för hur man ska hjälpa nationella minoriteter att behålla sina språk.
De länder som skriver under avtalen erkänner också viktiga saker, till exempel:
Det finns olika minoriteter i Europa. Dessa minoriteter har funnits länge i Europa.
Minoriteterna har ett eget språk och en egen kultur.
Minoriteternas kultur och språk riskerar att försvinna om de inte får stöd av länderna de bor i.
Det är viktigt att skydda minoriteterna, eftersom det gör Europas länder mer rättvisa och fredliga.
Johanna Hansson ny överbiblio-tekarie
Vi hälsar alla läsare välkomna
Sigtunastiftelsen Magasin
Vilken underbar bild från Gamla Uppsala där påven Johannes Paulus II firade mässa den 9 juni 1989.
Foto Katolska kyrkan Olle Norling
Dagen i Uppsala inleddes med en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan tillsammans med svenska biskopar, katolska kardinaler och biskopar liksom företrädare för svenska frikyrkor.
Ärkebiskopen Bertil Werkström inbjöd därefter till en mottagning i sitt hem
Läs mer om Påvebesöket under den rubriken på hemsidan
Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023
Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023
Årets upplaga av Snillen spekulerar blev extra intressant tack vare den ovanligt jämna sammansättningen kvinnor och män. Lyssna på deras erfarenheter och misslyckande - som är så viktiga när man tar tillvara på resultatet
Missa inte detta vattenhål för kaffeälskare
Under prisceremonin för årets alumn 2023 presenterade Uppsala universitets rektor att Nobelpristagaren Svante Pääbo ska få en egen cykelled i staden.
Nu tänker vi på 25 maj 1643. Då kom herrarna Claes Fleming och Göran Gyllenstierna från rådet i Stockholm till allmänna rådstugan i Uppsala.
Deras besked blev en chock för uppsalaborna! Alla gator måste byggas om, tomter justeras, hus skulle rivas eller flyttas. Att protestera var fullständigt meningslöst.
Celsiushuset står kvar enligt den dåvarande gatudragningen
Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.
När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta
Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson
På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024
Detta kan hända, så kan du förbereda dig
För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter
Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag