1700-talet fick en dramatisk start genom den stora stadsbranden 1702 som förstörde tre fjärdedelar av staden.
I 1700-talets Uppsala möter du Anders Celsius, Carl Linnaeus, Nils Rosén von Rosenstein, Torbern Bergman, Johan Ihre och MÅNGA fler.
Många arkitekter har satt sin prägel på Uppsala - en av de första och största är Carl Hårleman
Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekniken från Italien, Konsten på Slottet kan ses vid olika evenemang och privata visningar
Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.
Underbara kvarter att vandra i.
Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare. Byalaget fortsätter vårda området de lyckades rädda.
Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.
Låt Edlingska gården bli utgångs-punkt för din vandring - eller flera om du inte hinner/orkar allt på en gång.
Runt hörnet, på Kyrkogårdsgatan ligger Arrheniuska gården. Här har Agnes Wold vuxit upp liksom hennes morfar Svante Arrhenius. Gå in genom grinden och ta en stilla promenad förbi huset och ut på andra sidan.
Fortsätt Kyrkogårdsgatan (norrut) och du passerar Katedralskolan efter ett par kvarter. Därefter kommer du till Biotopia som du inte skall missa. Utanför museet står Hanna Belings Vildsvinsunge - och över hela glaspartiet mot Vasaparken finns Fågel, fisk eller mittemellan av Ulla Fries. Ute i parken står Roland Perssons Natura Armanium. Ett skåp för natursaker - alltså mycket att spana in.
På andra sidan Kyrkogårdsgatan finns Ekonomikum där skydds-rummet gjorts om till två läsesalar - så läckert. På parksidan finns två konstverk av Liss Erikson - Manlig torso och Paret.
Till vänster om Ekonomikum ligger Musicum och Observatorieparken med det gamla Observatoriet.
Fortsätter man över S:t Johannesgatan kommer man till Gamla kyrkogården med vackra miljöer, konstverk och mycken historik.