Sidhuvudbild
Meny

Parker & Trädgårdar

Kungsängsliljan

Kungsängslilja Foto Birgitta Nordenman Kungsängsliljan - Fritillaria meleagris L. - är Upplands landskapsblomma och infördes av universalgeniet Olof Rudbeck, den odlades också hos Magnus Gabriel De la Gardie.

Den vita formen av kungsängsliljan infördes av Olof Rudbeck redan 1658 och fanns även på Ulriksdal som då hette Jacobsdal efter Jacob De la Gardie, som var den som lät uppföra slottet.

Man tror att de ofantliga bestånd av kungsängslilja som upptäcktes 1742 på Kungsängen söder om Uppsala, härstammar från Rudbecks botaniska träd-gård. Det var Carl von Linnés vän Sten Carl Bielke som gjorde upptäckten.

Nordens största bestånd

Naturområdet Uppsala Kungsäng erbjuder en helt unik upplevelse - vanligtvis i mitten av maj. Då blommar tusentals kungsängsliljor där, både vita och röda. .

De första trädgårdarna

Klosterträdgården Foto B Nordenman I Uppsala fanns redan på 1200-talet en klosterträdgård som tillhörde franciskanernas konvent.





Det fanns även en inhägnad trädgård vid Ärkebiskops-borgen på medeltiden

Slottsträdgårdarna

Redan på 1200-talet fanns en klosterträdgård i Uppsala På 1500-talet lät Gustav Vasa anlägga den första slottsträdgården. Den sträckte sig från Riddartorget till Slottsdammarna, nuva-rande kvarteren Trädgården och Fågel-sången.

Trädgården var indelad i kryddgården där det även fanns ett lusthus, en trädgård där laboratoriet var beläget, en köksträdgård och en del där det fanns fågelbur och labyrint. Den utvidgades under Erik XIV och Johan III:s tid. I slottsdammen fanns karp som man hämtade från Lagga.

En ytterligare trädgård, den andra, anlades 1588 runt den sydvästra slottsbastionen, där den kungliga familjen hade sin våning. Den blev en liten dekorativ trädgård, en uteplats som många drömmer om - en sk Gräsgård.

Drottning Kristina skänkte området, där den första slottsträdgården låg, till borgarna i samband med den stora gatuomläggningen på 1640-talet. En ny trädgård, den tredje,började anläggas 1649 söder om slottet. Drottningen Kristina abdikerade 1654 och hann inte fullborda den. Den blev i första hand en köksträdgård och användes parallellt med den fjärde, stora trädgården.

Den fjärde trädgården anlades under Karl XI:s förmyndarregering. Det är den trädgården som Gustav III donerade till Akademien för att den botaniska trädgården skulle kunna flyttas dit. Den anlades av Olof Rudbeck, som kungens arkitekt Jean de la Vallée hade "committerat".

Trädgården ändrades något av Carl Hårleman i mitten av 1700-talet i samband med att han fått Adolf Fredriks uppdrag att göra slottet beboligt efter branden 1702

Hållplats Saluhallen och Stadsbiblioteket

Busshållplatserna Saluhallen och Stadsbiblioteket är förstärkta under Stora torgets ombyggnation.

Där går nu även linje 2 och linje 7. Båda linjerna har tät trafik och passerar Carolina Rediviva, Uppsala slott och Botaniska trädgården på vägen till och från S:t Eriks torg.

Linje 2 går till Gamla Uppsala Museum

Linje 6 och linje 9 har sina normala sträckningar.

Kommer du till Uppsala med buss eller tåg via Resecentrum kan du välja linje 9 till Stadsbiblioteket. Där kan du byta till linje 2 eller 7, åka till nästa hållplats Saluhallen eller ta en promenad över Fyrisån på 2,5 kvarter - vackert fotoläge från bron.

Åt andra hållet går linje 9 till Sävja kyrka och Linnés Sävja.

Hållplats Stadsbiblioteket.ger kortaste gångväg till Linnéträdgården

Se dig omkring när du klivit av bussen. Kommer du från city har du Smålands nation bakom ryggen. Kyrkans Hus ligger på andra sidan gatan och till höger öppnar sig Universitetsparken och Uppsala universitetshus.

Kyrkans Hus är det nationella kyrkokansliet - arbetar med frågor som rör hela Svenska kyrkan. Ärkebiskopen Antjé Jackelé har sitt kansli där Kyrkokansliet företräder också Svenska kyrkan i utlandet.

Kommer du från området runt Carolina Rediviva och Botaniska trädgården har du det välkända - för alla nostalgiker - Ofvandahls Hovkonditoriet på anda sidan gatan och bakom ryggen ligger Kulturkvarteret Walmstedtska gården