Sidhuvudbild
Meny

Slottet

Uppsala slott

Uppsala slott är något av det första man ser när man närmar sig Uppsala.

Gustav Eriksson Vasa började bygga slottet 1549 och det är ett i raden av vasaborgar som kungen rustade upp runt om i Sverige som befästnings-anläggningar. Bastionerna i Uppsala uppfördes efter italiensk förebild, vilket innebar det senaste i försvarsteknik. Det behövde aldrig användas i något krig. Även slottet i Vadstena byggdes nytt, där flyttade man en stadsdel för att få den bästa platsen för slottet..

Erik XIV, Johan III och Karl IX byggde vidare och Johan III skapade ett renässansslott. Johan III byggde en kyrka i slottet till sin hustru Katarina Jagellonica som var troende katolik.

Ett av slottets viktigaste uppgifter blev att fungera vid kröningsfestligheter efter ceremonin i domkyrkan.

Slottet har en spännande byggnadshistoria och arbetet med slottet har skett i olika etapper. Den senaste stora restaureringen var den av Rikssalen som invigdes 1932.

Bastion Styrbiskop med Gunillaklockan

Bastion Styrbiskop Gunillaklockan ha fått sitt namn av drottning Gunilla, född Bielke som var Johan III:s andra hustru.

Hon skänkte klockan till slottskyrkan. Den hängde då på en av kyrkans ytterväggar och rasade i samband med branden 1702.

På klockans ena sida står: Drotning Gunnila hafver låta gjuta mig anno 1588. Under konung Adolph Fredrich blifvit från min bräckelighet förnyad. Anno 1759.

På andra sidan står Guten af Gerh: Meyer i Stockholm

Gunillaklockan slår klockan 06.00 och 21.00 varje dag och var en s k vård-klocka. När det ringdes i vård skulle stadsborna bege sig hem och till vila, stänga dörrar och fönsterluckor, och tornvakten i kyrktornet och nattvakten på gatorna började sitt arbete. När klockan ringde ur vård på morgonen var det en signal att natten var över och att en ny dag hade börjat.

Klockan kallades tidigare felaktigt för Kristinaklockan. Gunnar Wennerberg hyllar den i Glunt no 27 - där benämns den Slottsklockan.

Terrasseringar

På översta bilden ses terrasseringen med trappor ner mot Botaniska trädgården som tidigare var en del av den fjärde slottsträdgården. Den donerades till Uppsala universitet av Gustav III och den dåvarande botaniska trädgården (nuvarande Linneträdgården) kunde flyttas hit.

Carl Peter Thunberg var den ansvarige och fick sin prefektbostad i Linneanums högra flygel (sett från slottet)

DSCN4783.JPG I donationsbrevet framgår ett krav att trädgården skall behålla sin barocka form - för evigt. Där är alltså kvartersindelningarna de samma.

Slottet har en framträdande plats i Sveriges historia

Här utspelades Sturemorden, de mord som Erik XIV lät utföra på några ur högadeln.

Erik XIV lät 1567 fängsla de misstänkta adelsmännen på Uppsala slott, dit en riksdag sammankallats för att bekräfta domen. Den 24 maj 1567 kom emellertid kungen till slottet där han själv dödade Nils Sture - utan föregående dom. Övriga som mördades var Svante Sture, Nils far, brodern Erik Sture, Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson Liljeörn och kungens gamla lärare Dionysius Beurreus.

Rikssalen

Kröningar

Den pampigaste kröningen bör ha varit 29 juni 1561 då Erik XIV kröntes. Då dubbades de första grevarna och friherrarna i Sverige.

Därefter kom Johan III och Katarina Jagellonica 10 juli 1569, Sigismund och Anna av Österrike 19 februari 1594, Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp 15 mars 1607, Gustav II Adolf 12 oktober 1617, Karl X Gustaf 6 juni 1654, Karl XI 28 september 1675 och Ulrika Eleonora 17 mars 1719. Ulrika Eleonora var det sista som kröntes i Uppsala domkyrka.

Drottning Kristina

Drottning Kristina vistades på Uppsala slott vid flera tillfällen - den senaste och mäktigaste tillfället var när hon abdikerade.

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekniken från Italien, Konsten på Slottet kan ses vid olika evenemang och privata visningar

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare. Byalaget fortsätter vårda området de lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Edlingska hörnan

Edlingska gården Foto Scribo Låt Edlingska gården bli utgångs-punkt för din vandring - eller flera om du inte hinner/orkar allt på en gång.

Runt hörnet, på Kyrkogårdsgatan ligger Arrheniuska gården. Här har Agnes Wold vuxit upp liksom hennes morfar Svante Arrhenius. Gå in genom grinden och ta en stilla promenad förbi huset och ut på andra sidan.

Fortsätt Kyrkogårdsgatan (norrut) och du passerar Katedralskolan efter ett par kvarter. Därefter kommer du till Biotopia som du inte skall missa. Utanför museet står Hanna Belings Vildsvinsunge - och över hela glaspartiet mot Vasaparken finns Fågel, fisk eller mittemellan av Ulla Fries. Ute i parken står Roland Perssons Natura Armanium. Ett skåp för natursaker - alltså mycket att spana in.

På andra sidan

På andra sidan Kyrkogårdsgatan finns Ekonomikum där skydds-rummet gjorts om till två läsesalar - så läckert. På parksidan finns två konstverk av Liss Erikson - Manlig torso och Paret.

Till vänster om Ekonomikum ligger Musicum och Observatorieparken med det gamla Observatoriet.

Fortsätter man över S:t Johannesgatan kommer man till Gamla kyrkogården med vackra miljöer, konstverk och mycken historik.