Uppsala slott är något av det första man ser när man närmar sig Uppsala.
Gustav Eriksson Vasa började bygga slottet 1549 och det är ett i raden av Vasaborgar som kungen rustade upp runt om i Sverige som befästnings-anläggningar. Bastionerna i Uppsala uppfördes efter italiensk förebild, vilket innebar det senaste i försvarsteknik. Det behövde aldrig användas i något krig. Även slottet i Vadstena byggdes nytt, där flyttade man en stadsdel för att få den bästa platsen för slottet..
Erik XIV, Johan III och Karl IX byggde vidare och Johan III skapade ett renässansslott. Johan III byggde en kyrka i slottet till sin hustru Katarina Jagellonica som var troende katolik.
Ett av slottets viktigaste uppgifter blev att fungera vid kröningsfestligheter efter ceremonin i domkyrkan.
Slottet har en spännande byggnadshistoria och arbetet med slottet har skett i olika etapper. Den senaste stora restaureringen var den av Rikssalen som invigdes 1932.
Konstprogram för slottsparken, slottsträdgården och Odinslund
Gunillaklockan ha fått sitt namn av drottning Gunilla, född Bielke som var Johan III:s andra hustru.
Hon skänkte klockan till slottskyrkan. Den hängde då på en av kyrkans ytterväggar och rasade i samband med branden 1702.
På klockans ena sida står: Drotning Gunnila hafver låta gjuta mig anno 1588. Under konung Adolph Fredrich blifvit från min bräckelighet förnyad. Anno 1759.
På andra sidan står Guten af Gerh: Meyer i Stockholm
Gunillaklockan slår klockan 06.00 och 21.00 varje dag och var en s k vård-klocka. När det ringdes i vård skulle stadsborna bege sig hem och till vila, stänga dörrar och fönsterluckor, och tornvakten i kyrktornet och nattvakten på gatorna började sitt arbete. När klockan ringde ur vård på morgonen var det en signal att natten var över och att en ny dag hade börjat.
Klockan kallades tidigare felaktigt för Kristinaklockan. Gunnar Wennerberg hyllar den i Glunt no 27 - där benämns den Slottsklockan.
På översta bilden ses terrasseringen med trappor ner mot Botaniska trädgården som tidigare var en del av den fjärde slottsträdgården. Den donerades till Uppsala universitet av Gustav III och den dåvarande botaniska trädgården (nuvarande Linneträdgården) kunde flyttas hit.
Carl Peter Thunberg var den ansvarige och fick sin prefektbostad i Linneanums högra flygel (sett från slottet)
I donationsbrevet framgår ett krav att trädgården skall behålla sin barocka form - för evigt. Där är alltså kvartersindelningarna de samma.
Här utspelades Sturemorden, de mord som Erik XIV lät utföra på några ur högadeln.
Erik XIV lät 1567 fängsla de misstänkta adelsmännen på Uppsala slott, dit en riksdag sammankallats för att bekräfta domen. Den 24 maj 1567 kom emellertid kungen till slottet där han själv dödade Nils Sture - utan föregående dom. Övriga som mördades var Svante Sture, Nils far, brodern Erik Sture, Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson Liljeörn och kungens gamla lärare Dionysius Beurreus.
Den pampigaste kröningen bör ha varit 29 juni 1561 då Erik XIV kröntes. Då dubbades de första grevarna och friherrarna i Sverige.
Därefter kom Johan III och Katarina Jagellonica 10 juli 1569, Sigismund och Anna av Österrike 19 februari 1594, Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp 15 mars 1607, Gustav II Adolf 12 oktober 1617, Karl X Gustaf 6 juni 1654, Karl XI 28 september 1675 och Ulrika Eleonora 17 mars 1719. Ulrika Eleonora var det sista som kröntes i Uppsala domkyrka.
Drottning Kristina vistades på Uppsala slott vid flera tillfällen - den senaste och mäktigaste tillfället var när hon abdikerade.
Johanna Hansson ny överbiblio-tekarie
Vi hälsar alla läsare välkomna
Sigtunastiftelsen Magasin
Vilken underbar bild från Gamla Uppsala där påven Johannes Paulus II firade mässa den 9 juni 1989.
Foto Katolska kyrkan Olle Norling
Dagen i Uppsala inleddes med en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan tillsammans med svenska biskopar, katolska kardinaler och biskopar liksom företrädare för svenska frikyrkor.
Ärkebiskopen Bertil Werkström inbjöd därefter till en mottagning i sitt hem
Läs mer om Påvebesöket under den rubriken på hemsidan
Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023
Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023
Årets upplaga av Snillen spekulerar blev extra intressant tack vare den ovanligt jämna sammansättningen kvinnor och män. Lyssna på deras erfarenheter och misslyckande - som är så viktiga när man tar tillvara på resultatet
Missa inte detta vattenhål för kaffeälskare
Under prisceremonin för årets alumn 2023 presenterade Uppsala universitets rektor att Nobelpristagaren Svante Pääbo ska få en egen cykelled i staden.
Nu tänker vi på 25 maj 1643. Då kom herrarna Claes Fleming och Göran Gyllenstierna från rådet i Stockholm till allmänna rådstugan i Uppsala.
Deras besked blev en chock för uppsalaborna! Alla gator måste byggas om, tomter justeras, hus skulle rivas eller flyttas. Att protestera var fullständigt meningslöst.
Celsiushuset står kvar enligt den dåvarande gatudragningen
Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.
När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta
Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson
På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024
Detta kan hända, så kan du förbereda dig
För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter
Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag