Sidhuvudbild
Meny

Slottet

Uppsala slott

Uppsala slott är något av det första man ser när man närmar sig Uppsala.

Gustav Eriksson Vasa började bygga slottet 1549 och det är ett i raden av vasaborgar som kungen rustade upp runt om i Sverige som befästnings-anläggningar. Bastionerna i Uppsala uppfördes efter italiensk förebild, vilket innebar det senaste i försvarsteknik. Även slottet i Vadstena byggdes nytt, där flyttades en stadsdel för att få den bästa platsen.

Erik XIV, Johan III och Karl IX byggde vidare och Johan III skapade ett renässansslott. Johan III byggde en kyrka i slottet till sin hustru Katarina Jagellonica som var troende katolik.

Ett av slottets viktigaste uppgifter blev att fungera vid kröningsfestligheter efter ceremonin i domkyrkan.

Slottet har en spännande byggnadshistoria och arbetet med slottet har skett i olika etapper. Den senaste stora restaureringen var den av Rikssalen som invigdes 1932.

Bastion Styrbiskop med Gunillaklockan

Bastion Styrbiskop Gunillaklockan ha fått sitt namn av drottning Gunilla, född Bielke som var Johan III:s andra hustru.

Hon skänkte klockan till slottskyrkan. Den hängde då på en av kyrkans ytterväggar och rasade i samband med branden 1702.

På klockans ena sida står: Drotning Gunnila hafver låta gjuta mig anno 1588. Under konung Adolph Fredrich blifvit från min bräckelighet förnyad. Anno 1759.

På andra sidan står Guten af Gerh: Meyer i Stockholm

Gunillaklockan slår klockan 06.00 och 21.00 varje dag och var en s k vård-klocka. När det ringdes i vård skulle stadsborna bege sig hem och till vila, stänga dörrar och fönsterluckor, och tornvakten i kyrktornet och nattvakten på gatorna började sitt arbete. När klockan ringde ur vård på morgonen var det en signal att natten var över och att en ny dag hade börjat.

Klockan kallades tidigare felaktigt för Kristinaklockan. Gunnar Wennerberg hyllar den i Glunt no 27 - där benämns den Slottsklockan.

Terrasseringar

På översta bilden ses terrasseringen med trappor ner mot Botaniska trädgården som tidigare var en del av den fjärde slottsträdgården. Den donerades till Uppsala universitet av Gustav III och den dåvarande botaniska trädgården (nuvarande Linneträdgården) kunde flyttas hit.

Carl Peter Thunberg var den ansvarige och fick sin prefektbostad i Linneanums högra flygel (sett från slottet)

DSCN4783.JPG I donationsbrevet framgår ett krav att trädgården skall behålla sin barocka form - för evigt. Där är alltså kvartersindelningarna de samma.

Slottet har en framträdande plats i Sveriges historia

Här utspelades Sturemorden, de mord som Erik XIV lät utföra på några ur högadeln.

Erik XIV lät 1567 fängsla de misstänkta adelsmännen på Uppsala slott, dit en riksdag sammankallats för att bekräfta domen. Den 24 maj 1567 kom emellertid kungen till slottet där han själv dödade Nils Sture - utan föregående dom. Övriga som mördades var Svante Sture, Nils far, brodern Erik Sture, Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson Liljeörn och kungens gamla lärare Dionysius Beurreus.

Kröningar

Den pampigaste kröningen bör ha varit 29 juni 1561 då Erik XIV kröntes. Då dubbades de första grevarna och friherrarna i Sverige.

Därefter kom Johan III och Katarina Jagellonica 10 juli 1569, Sigismund och Anna av Österrike 19 februari 1594, Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp 15 mars 1607, Gustav II Adolf 12 oktober 1617, Karl X Gustaf 6 juni 1654, Karl XI 28 september 1675 och Ulrika Eleonora 17 mars 1719. Ulrika Eleonora var det sista som kröntes i Uppsala domkyrka.

Drottning Kristina

Drottning Kristina vistades på Uppsala slott vid flera tillfällen - den senaste och mäktigaste tillfället var när hon abdikerade.

Nya skyltar

SFV har satt upp 17 nya skyltar i Gamla Uppsala

Domkyrkan.jpg

De besvärliga

De är mycket besvärliga, de där människorna som lever den demokrati du själv anser dig ha en självklar rätt till

Ola Larsmo 2013

Konststråk – Kvinnliga konstnärerI

I Uppsalas stadsrum har kvinnor genom historien inte fått ta särskilt stor plats, varken som namngivet avbildade i konsten eller som konstnärer till offentlig konst.

När du går runt i Uppsala möts du därför till stor del av porträtt av män på piedestal skapade av manliga konstnärer.

Innan år 2000 hade Uppsala kommun inte ett enda offentligt konst-verk skapat av en kvinnlig konstnär i stadens centrala delar. Tanken med den här konstvand-ringen är att uppmärksamma kvinnliga konstnärer och deras verk, och de två minnesmärken över kvinnor som finns i Uppsala

Roterande kula

DSCN56862.jpg

Den roterande kulan är ett super-intressant föremål - konstverk - som inte är så lätta att hitta till här i Uppsala. Den står utanför SGU på Villavägen 18

Kulan väger omkring 1,5 ton, fundamentet omkring 5 ton.
Stenkula och fundament är tillverkade i gnejs som brutits i Getinge stenbrott. Konstverket är tillverkat av Naturstein Roll i Tyskland

Spårfinnarna

Eva Larssons konstverk “Spårfinnarna” är inspirerat av Shaun Tans magiska fantasivärld

Längs Klostergatan, från Fyrisån och fram till ingången till Stads-bibliotekets barnavdelning, växer ett nytt konststråk fram. Det riktar sig främst till barn och har barnlitteratur som tema.

Utvalda konstnärer är. Sara Möllers bronsskulptur “Daisy” är en fri tolkning av Meg Rosoffs roman Så har jag det nu. Eva Larssons konstverk “Spårfinnarna” är inspirerat av Shaun Tans magiska fantasivärld och Helena Piippo Larsson har skapat en lägereld i brons inspirerad av Kitty Crowthers bok Sagor om natten. De två sista konstverken som installeras under september är Kobeinn Karlssons triptyk inspirerad av Maurice Sendaks bok Till vildingarnas land och Johan Thurfjell har skapat ljustavlor utifrån Barbro Lindgrens Jättehemligt.

Årummet

Fyrisån bidrar starkt till trivseln i centrala Uppsala och dess omgiv-ningar. Den kan inte fullt ut mäta sig med Seine, men här finns såväl kastanjer som bokstånd och husbå-tar längs stränderna. Bryggor, ser-veringar och parkbänkar ger möjlig-heter till mysiga möten, till prome-nader och olika typer av aktiviteter längs stränderna.

Vandra längst Fyrisån

Årummet vid Hörnan Foto B Nordenman Anders Allard är en skicklig fotograf som vandrat längs åns båda sidor. Sträckan Islandsbron - Vindbron och tillbaka som mäter 5-6 km.
.
Följ med på hans vandring. Klicka upp bilderna till helskärm och följ med på promena-den.

Vyer kring Fyrisån

Foto Anders Allard

Längs vägen...

Vandringen börjar mellan Flustret som är en anrik restaurang vackert belägen vid Svandammen.och Pumphuset och fortsätter genom Stadsträdgården.ner till Vindbron.
Vill du ta del av historiken - läs Sribos genomgång.