Sidhuvudbild
Meny

Katolska Uppsala

Foto Katolska kyrkan Olle Norling Vilken underbar bild från Gamla Uppsala där påven Johannes Paulus II firade mässa den 9 juni 1989.

"Nästan" lika många åskå-dare som på Petersplatsen, och med bra möjligheter att se och höra.

Dagen i Uppsala inleddes med en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan tillsam-mans med svenska biskopar, katolska kardinaler och biskopar liksom före-trädare för svenska frikyrkor.

Ärkebiskopen Bertil Werkström inbjöd därefter till en mottagning i sitt hem

Läs mer om Påvebesöket under den rubriken

Maja Hagerman skriver

Maja Hagerman skriver i Himlen är här att om man skulle utpeka ett enda datum som dagen då Sverige skapades, så skulle det kunna vara söndagen den 5 augusti 1164.

Då anlände en delegation till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Få en enda ledare utnämnd att samla kyrko-stiften i Götaland och Svealand under sig.

Sveriges förste ärkebiskop

Ärkebiskop Stefans sigill Foto Riksarkivet Kandidaten till själva uppdra-get ingick i delegationen. Han var biskop i det tilltänkta ärkesätet Uppsala, en cister-ciensermunk från Alvastra, en engelsman vid namn Stefan.

Invigningsceremonin ägde rum i katedralen i Sens, där Eskil, ärkebiskop för den nor-diska kyrkoprovinsen uttala-de de verkningsfulla orden för Stefan, smorde den heliga oljan över hans huvud och lade ett vitt band med insyd-da kord i båda ändarna, ett palladium, över han axlar. Allt med påven och alla hans pre-later som belåtna åhörare.

Uppsala - Östra Aros

Uppsala domkyrka låg tidigare i det som då hette Uppsala och numera heter Gamla Uppsala. När det planerades att flytta domkyrkan behövde man få påvens godkännande eftersom Sverige tillhörde katolska kyrkan på den tiden.

Påven gav sitt godkännande och 1258 beslutades att Domkyrkan skulle flyttas från nuvarande Gamla Uppsala in till dagens Uppsala - det vill säga där skulle det byggas en ny kyrka
Ett av de krav som påven ställde, det var att namnet Uppsala följde med domkyrkan och stadens dåvarande namn som då var Östra Aros blev Uppsala. Kyrkan och de som hörde till den flyttade hit - alltså även ärkebiskopen och hans organisation.

Ärkebiskopsborgen

skiss-arkebiskopsborgen-1929.jpg Ärkebiskoparna hade stor makt och de var rika. De behövde en befästning.

Borgen i Uppsala anlades i nuvarande Universitetspar-ken i slutet av 1300-, eller i början av 1400-talet.

Den var under medeltiden och fram till 1500-talet, Uppsalas förnämsta profana byggnad.

Andra gårdar

Ärkebiskoparna hade även andra gårdar

Tuna eller Biskopstuna var en befästning vid infarten från Långhundraleden

Almare-Stäket låg under medeltiden vid den mycket viktiga sjöleden mot Sigtuna och Uppsala

Biskops-Arnö förvärvades på 1200-talet av ärkebiskopsämbetet i Uppsala.

Jakob Ulvsson

Jakob Ulvssons fädernegård var Hacksta. Han bör vara född på 1430-talet och man vet att han dog1521.
Jakob Ulfsson studerade utomlands, i Rostock 1457–59 och i Paris 1460–61. Han blev kanik i Uppsala 1465 och vistades då vid kurian i Rom ytterligare 5 år.

Ärkebiskop

Den 18 december 1469 blev han providerad till ärkebiskop i Uppsala

Ärkebiskopsinvigningen förrättades "uti S. Birgittas klosterkyrka" i Rom den 15 april 1470 .

Lade ned sin stav 1515. ´

Stubbe.jpg

Granpyramiderna har förnyats

Nu öppnas barockträdgården upp. Alla granar är planterade, i pion-kvarteret blommar snart dillpionen och i kvarteret närmast Carolina Rediviva blommar förskolebarnens tulpaner vackert.

Ta gärna en sväng längs norra muren också. Där blommar det alltid vacker på våren.

Granar från 1700-talet

Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.

Li Bennich-Björkmans nya bok

Det fanns inte ...

Sverige 500 år

Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.

https://sverige500ar.se

Gustav Vasa 500 år

2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.

https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/

Uppsala domkyrka

Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung

Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.

Vasajubileum på Gripsholms slott

Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.

2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.

Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.

– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.

Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.

Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.

Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!

Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500

Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.

Kalmar slott

I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.

Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.

Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.

https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa

Strängnäs

Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.

https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan

Intåget 1523

Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.

Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!

https://www.vasasintag2023.se/