Sidhuvudbild
Meny

Åldersvänlig stad

Det som är bra för äldre är bra för alla!

Så här arbetar Göteborg och de har bjudits in till riksdagen - tillsammans med likasinnade - att visa hur de lyckas

Göteborg ska vara en bra plats att åldras på. Befolkningen blir allt äldre och med en inkluderande och tillgänglig miljö kan fler invånare vara självständiga och ha ett gott liv

Hur staden kommunicerar och informerar är av stor vikt för att seniorer ska kunna ta del av stadens tjänster, hålla sig uppdaterade och vara självständiga.

Brister i tillgängligheten kan ge upphov till att individer blir socialt exkluderade, inte nås av samhällsviktig information och försvårar det demokratiska deltagandet. Fokusområdet belyser seniorers behov av att förstå var de kan hitta information om stadens tjänster men också upplevelsen att det är lätt att kommunicera med staden.

Staden har en nyckelroll i att alla invånare ska kunna nås och ta del av pålitlig och relevant information. Det är av betydelse att öka kunskapen om målgruppens mångfacetterade språkbehov och rättigheter såsom information på nationella minoriteters språk och tillgång till muntlig information.

Staden behöver arbeta normmedvetet med bildspråk för att inte cementera vem som är en äldre person. Seniorer själva är en viktig kunskapskälla i att utveckla tillgänglig kommunikation och att sprida information inom sina sociala nätverk.

Det är viktigt att stadens tjänstepersoner har uppdaterade kunskaper om åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, nationella minoriteters rättigheter, kulturell kompetens och använder ett normmedvetet arbetssätt i syfte att kvalitetssäkra stadens tjänster och service samt ett bra bemötande.

Seniorer själva och forskare har pekat ut sex områden för att Göteborg ska bli en bättre stad att åldras i, däribland mobilitet.

Mobilitet är ett av de tre viktigaste fokusområdena för seniorer. Det handlar om individers möjligheter att förflytta sig i staden

Hur vi som människor rör oss påverkar hälsa, livskvalitet och självständighet. Betydelsen av att tillgodose möjligheterna till rörelse ökar förutsättningarna för att bibehålla sin mobilitet, rörelseförmåga och hälsa såväl som att vara socialt delaktig.

Det påverkar också en persons möjlighet att kunna ta del av samhällslivet, till exempel som kultur, service och hälso- och vårdtjänster samt att kunna bidra i samhället.

Att varje enskild person själv kan välja när de vill ta sig runt till fots, med cykel, rollator, rullstol eller kollektivtrafik ökar hälsan
.

Byggnader

När man går genom Uppsala möter man många vackra och intressanta byggnader. De väcker frågor om byggnaden och vad den använts till, vem har bott och verkat här, vem var arkitekten? Vad används den till idag och vem äger och förvaltar byggnaden?

Tanken med min hemsida är att du skall få svar på några av de frågorna. Blir du nyfiken och vill veta mer är tanken att mina vandringar, presentationer, berättelser skall ge ytterligare information.

Vad finns under våra fötter?

Uppsala erbjuder varje år nya resultat från arkeologiska utgrävningar. De nyss avslutade grävningarna på Stora torget har gett nya rön motsvarande de som gjordes på västra sidan om Fyrisån - medeltida hantverkskvarter. Mer från Arkeologibloggen

När man går genom universitetsparken är det inte lätt att inse hur många byggnader, hur många hundra år av historia som ligger lagrade under markytan. En gata, Rundelsgränd, som mynnar mot parken på norra sidan ger en hint om att det har funnits en rundel här, en rundel som hörde till en borg. Tittar man på den här ritningen framgår att Rundels gränd tidigare gått genom parken. Och rundeln var det norra tornet på Ärkebiskopsborgen

1700-tal i en korsning - Rundelsgränd / S:t Johannesgatan

Arkeologerna har undersökt den norra delen av Rundelsgränd och gjort stora fynd där och längs S:t Johannesgatan. "De bevarade kulturlagren visade sig vara oväntat tjocka. Först när vi kommit ner på ett djup av dryga två och en halv meter hittade vi en nivå som var helt opåverkad av människor"..

Andra befästningar - gör en rundtur

.Ärkebiskopen säkrade de andra infartsvägarna till Uppsala - som på den tiden var vattenvägar. Almare Staket hörde till de viktigaste och den förstördes. De andra är Biskopstuna och Biskops Arnös historia samt Aktuellt Biskops Arnö

Biskopstuna

Under de senaste åren har arkeologiska utgrävningar gjorts där av professionella arkeologer och amatörer. Borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste byggdes redan under 1200-talets slut av ärkebiskopen i Uppsala som då ägde gården Tuna

Arkeologerna och Österåker berättar här om resultat och planer för Biskopstuna!

Nyfiken på allt det som finns?

Här presenterar jag ett axplock av det som finns - klicka på länken så får du mer information.

Som du säkert förstår finns det ett otal av byggnader, personer, upptäckter och intressanta "saker" i det härliga Uppsala och dess omnejd

https://www.botan.uu.se/skola-och-forskola/linne-online/

Stubbe.jpg

Granpyramiderna har förnyats

Nu öppnas barockträdgården upp. Alla granar är planterade, i pion-kvarteret blommar snart dillpionen och i kvarteret närmast Carolina Rediviva blommar förskolebarnens tulpaner vackert.

Ta gärna en sväng längs norra muren också. Där blommar det alltid vacker på våren.

Granar från 1700-talet

Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.

Li Bennich-Björkmans nya bok

Det fanns inte ...

Sverige 500 år

Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.

https://sverige500ar.se

Gustav Vasa 500 år

2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.

https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/

Uppsala domkyrka

Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung

Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.

Vasajubileum på Gripsholms slott

Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.

2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.

Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.

– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.

Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.

Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.

Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!

Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500

Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.

Kalmar slott

I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.

Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.

Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.

https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa

Strängnäs

Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.

https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan

Intåget 1523

Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.

Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!

https://www.vasasintag2023.se/

Logga in Hemsida från Lawebb Logga in