Sidhuvudbild
Meny

Är inte Uppsala till för de som bor här?

Seminarieparkens hundraåriga träd skövlas. Sluta upp med att beställa visionsbilder. Staden ska utvecklas för oss människor - inte vi människor till en klåfingrig fastighetsutveckling av staden
Robin Rushdi Al-sàlehi UNT 5 juli 2023

Ge kommunens upphandlingar stöd - inför ett medborgarråd
Ett medborgarråd som kan stöttaupphandlingsstaben, nämnderna och säkerställa att informationen kring miljö-och hållbarhetskrav efterföljs av alla de upphandlade organisationerna.
Robin Rushdi Al-sàlehi UNT 31 mars 2024

Upphandlingar

Hantera skattemedel med respekt - och gör inte allt

Även "kommunikation" har sina gränser
Hantera skattemedel som invånarna har slitit hårt för, med större respekt
Aktörer inom offentlig sektor har i uppgift att sakligt informera och kommunicera - inte att stärka "varumärket" eller bedriva politiska opinionsbildning
Sakine Madon UNT 10 mars 2024

Slösa inte bort Uppsalabornas pengar i onödan

Ett av de vanligaste missförstånden bland politiker, oavsett politisk hemvist, är att de betraktar skattepengarna som sina egna.
Therez Almerfors och Moderaterna är tillsammans med Kristdemokraterna de enda partier som föreslår skattesänkning
....... vittnar om politikersjuka ...... Uppsalas kommunalskatt är högre än förortskommuner norr om Sthlm och med U-a jämförbara kommuner i landet.
Att det är invånarnas pengar leder till en viktig slutsats: bara nödvändig verksamhet borde genomföras
Karl Rydå UNT 21 okt 2023

För en mänskligare stad

I Uppsala finns det många ensamma människor och många familjer som lever i utsatthet och utanförskap
Vi kämpar för
ett Uppsala där ingen lever i hemlöshet
ett Uppsala där man kan leva i trygghet
ett Uppsala där vi möter varandra med respekt och värdighet
ett Upsala där det finns möjligheter att börja om

Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag

Uppsala Kvinnojour

Hur kan det saknas pengar för Uppsala Kvinnojour?
Sten Widmalm

Uppsalas styre måste bekänna färg
För att hjälpa våldsutsatta krävs politisk vilja. Vi ser att S, V och MP har massvis med vilja när det skall byggas. Viljan att förhindra en kraftig nedskärning av Uppsalas kvinnojour saknas - 2,4 miljoner kr.
Ehsan Nasari, kommunalråd C, Viviane Obald ledamot C socialnämnden, Edwin Hovemyr ersättare C socialnämnden

Snart är det val till EU

Här finns information - Europa Direkt

Heraldiken

Uppsalas vapen under 300 år

Svenska Heraldiska Föreningen anser att förslaget är olyckligt ur ett kulturhistoriskt och heraldiskt perspektiv, och vädjar åt politikerna att ändra sig.

Heraldiska Föreningens skrivelse

Det finns ett förslag om att Uppsala kommun ska ersätta sin gamla logotyp med en ny och samtidigt ändra sin visuella identitet. Förslaget är ur ett kulturhistoriskt såväl som ur ett heraldiskt perspektiv dåligt.

Om den gamla logotypen åtminstone använde element från det gamla kommunvapnet, så har det nya förslaget helt missat målet. Att ta lejonets ansikte och stoppa in det i något som påminner om en sköld och tro att det räcker för att signalera trygghet visar att man inte har förstått vad ett heraldiskt vapen är. Vi kan förstå att man tycker att U:et som bildar en sköldform har ”lite karaktär” men det räcker inte. Det är fortfarande inte en sköld.

Dessutom så är det så att även om det skulle vara en sköld så är förslaget farligt nära Linköpings kommunvapen som är "i blått fält ett lejonansikte av guld". Att kommunen har betalt 2.5 miljoner till en byrå som gjort så dålig research att resultatet är ett ”lån” (läs: stöld av varumärke) av en annan kommuns vapensköld är mycket olyckligt. Som uppdragsgivare bör ni som kommun vara missnöjda med hur er beställning besvarats och ett råd från oss är helt enkelt att säga till Identity Works: gör om och gör rätt.

Vad är då rätt? Ja, det enklaste vore att helt enkelt ta till de medel som heraldiken erbjuder: Att återuppta det gamla vapnet och rita om det i modern form enligt heraldikens regler. På så sätt vinner kommunen flera fördelar:

För det första så innebär det att vid användandet av det vapen som använts sedan 1700-talet, så får man på köpet en grafisk profil som utstrålar trovärdighet och stabilitet, Två egenskaper vars värde inte kan underskattas idag. En vapensköld är också ett kulturarv som har ett värde utöver det som känns trendigt och modernt idag. En logotyp har - det erkänner vi - ett modernare tilltal, men vi är tveksamma till om en medborgare föredrar det lättsamma istället för det seriösa vid godkännande respektive avslag av bygglov, försörjningsstöd, hemtjänst, betyg eller något annat av de myndighetsbeslut som kommunen tar.
För det andra så slipper man att riskera förlöjligas. Som vi ser det så är väl det bäst att man använder sig av Uppsalas vapen och inte Linköpings.

Det faktum att Uppsalas vapen har sina rötter i tidigt 1700-tal är i sig ett argument för att väcka det till liv igen. Uppsala är en stolt stad som är över 700 år och det finns många fina traditioner och institutioner där. Varför inte återuppliva en som folk känner igen? Det gående krönta lejonet står som symbol för staden och kommunen – det gör inte det enskilda lejonansiktet. Dessutom är det passande att Pelle Svanslös hemstad har ett kattdjur i sitt vapen!

Vi står till ert förfogande om ni vill ha sakkunskap i heraldiska spörsmål. Det är ändå Svenska Heraldiska Föreningens syfte.

Svenska Heraldiska Föreningen råder därför Uppsala kommun att avstå från att byta sin gamla logotyp mot en annan som är förväxlingsbar med Linköping.

Ert gamla stadsvapen förtjänar det. Och vi tror att ni tjänar på det.

Med vänliga och respektfulla hälsningar,

Svenska Heraldiska Föreningen
Genom
Stefan Bede, kommunikationsansvarig

Telefon: 0705-521865

Kommunens riktlinjer

För Uppsala kommun - för alla medborgare - gäller att Uppsala kommun är en öppen och inkluderande kommun fri från alla former av diskriminerande strukturer.

De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter

Dags att bli det genuina, trovärdiga Uppsala

Vad gör kommunen med all information som presenteras i UNT - information som visar på förslag på förbättringar? Viktiga medarbetardialoger.

Kommunen är fylld med styrelser - de flesta med samma ordförande som på olika sätt ordnat majoritet.

En förutsättning för att man skall ha en trovärdig verksamhet är att man har en styrelse som samarbetar, består av personer som verkar för verksamhetens bästa och som följer lagar och förordningar.

Som medborgare måste man kunna lita på alla ledamöter. Framför allt inte upptäcka någon som gör oegentligheter för egen vinning.

Tankeväckande

Bara att stryka och plocka bort skyddet? UNT 29 nov 2023
Obegripligt och respektlöst av byggnadsnämndens ordförande att stryka och plocka bort skyddet för Tingshuset
Marianne Lövenstad

Uppsala kommun kör ofta över sina invånare UNT 20 jan 2023
Seminarieparken och sydöstra staden är exempel där kommunen tagit lätt på medborgarnas invändningar
Sten Åka Bylund med flera

Nytt inlägg med anledning av Claes Leijons insändare i UNT
Seminarieparkens vänner

Uppsala lägger nya spår i stor oenighet UNT 14 sept 2023
De politiska konvulsionerna fortsätter mot mitten av mandatperioden. Politisk skicklighet är att få igenom det man vill. Som gummimän i forna tiders cirkusar har de böjt sig för krav, ändrat sig och inte alltid agerat helt logiskt
Johan Rudström

Uppsalastyret fortsätter att tänja på reglerna UNT 2 nov 2023
Kommunpolitiken har rört sig bort från de röstande medborgarna
Johan Rudström

Historisk bottennotering för Uppsala

Anna-Lena Holmström, regionchef Svenskt Näringsliv Uppsalaregionen, kommenterar resultaten
”Den 28 september 2022 släppte Svenskt Näringsliv sin årliga ranking över det lokala företagsklimatet. För tredje året i rad faller Uppsala på rankingen.

Kommunen faller i nästan alla uppmätta parametrar och hamnar nu på en föga smickrande 247:e plats bland landets 290 kommuner – sämre har Uppsala aldrig tidigare rankats

Ett år senare skriver näringslivsdirektör Charlotte Skott och kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling om det årets resultat. ”Det är trots allt robusta siffror som visar på styrkan i Uppsalas näringsliv. Samtidigt visar prognosen framåt på ett fortsatt utmanande läge.

I Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner som bygger på enkätsvar och statistik med sammanlagt 17 faktorer klättrade Uppsala 26 placeringar – från plats 247 till plats 221 av landets 290 kommuner

Att jämföras med Handlingsplanen - Att Uppsala kommun ska rankas på topp 50 i Svenskt Näringslivs ranking, och på topp 100 med jämförbara kommuner

Ansvar, genomförande och spridning
För att nå näringslivsprogrammets mål med 2000 nya jobb per år berörs kommunens samtliga nämnder och styrelser, även om det är på olika sätt och i olika omfattning.
Den kommunalekonomiska effekten av att näringslivet växer påverkar samtliga nämnder och styrelser i kommunen och kräver ett målinriktat arbetssätt med god intern samverkan.
Det är också samtliga nämnder och styrelsers ansvar att samverka med externa parter.
Det är hela kommunkoncernens med alla förtroendevalda och medarbetare som har ett ansvar att verka för ett gott företagsklimat och arbeta med aktiviteter som bidrar till målen i sina verksamhetsplaner och affärsplaner.
Kommunstyrelsen ansvarar för den interna samordningen och för den övergripande samordningen med externa parter.

Handlingsplanens fokus 2021–2023
De närmaste 3 åren, skapas över 6 000 nya arbetstillfällen, varav minst 70% i det privata näringslivet.
Handlingsplanens övergripande mål för perioden 2021–2023 är: Uppsala kommun ska vara en förebild och bra affärspartner till näringslivet

Under perioden 2021–2023 läggs särskilt fokus på:
• Att det ska vara attraktivt, tryggt och lönsamt att vara företagare på landsbygd och i staden
• Att attityd, bemötande och servicegrad hos förtroendevalda och tjänstepersoner ska uppfattas som mycket bra av näringslivet
• Att Uppsalas företag ska ha en bra utveckling med tillväxtmål för det privata näringslivet med en omsättningsökning med 5% varje år och ökat antal anställda med ett snitt på 2% per år.
Att Uppsala kommun ska rankas på topp 50 i Svenskt Näringslivs ranking, och på topp 10 med jämförbara kommuner
Att NKI, nöjdkundindex, ska ligga över rikssnittet inom samtliga myndighetsområden
• Att 50 000 kvm planlagd verksamhetsmark ska tillgängliggöras varje år
Att 500 tjänstepersoner och 100 förtroendevalda inom Uppsala kommun ska utbildas i företagandets villkor
• Att genomföra 100 organiserade företagsbesök per år hos lokala företag.
• Att inrätta ett företagarforum där företagsorganisationer, politiker och tjänstepersoner på kommunledningsnivå möts, 4 gånger per år.

Svenskt Näringsliv - Uppsala

Lokalt Företagsklimat 2023
Lokalt Företagsklimat
Kommunpolitiker
Kommuntjänstemän
Upphandling
Lokala företagsklimatet

För tredje året i rad har Vårgårda kommun i Västra Götaland Sveriges bästa företagsklimat. På andra plats kommer Danderyd, följt av Solna.
Det finns flera kommuner som under de senaste tio åren gjort imponerande förbättringar av företagsklimatet och stigit från rankinglistans nedre till över del.
En utblick över landet visar att det är möjligt att förbättra företagsklimatet och bibehålla den nya höga nivån, oavsett var kommunen ligger.
Syftet med rankingen är att visa var i landet det är mest gynnsamt att starta och driva företag

Läs och låt er inspireras av - Mål, strategi och ledarskap

Checklista presenterad av Feskarn:
Dialog med näringslivet –
Kommunstyrelsens ordförande reserverar en halvdag i veckan för företagsbesök.
Företagen bjuds regelbundet in till frukostmöten, lunchmöten eller andra aktiviteter.
Kommunen har gått igenom hemsidans struktur och innehåll utifrån en företagares perspektiv.
Kommunen har ett nyhetsbrev som skickas ut regelbundet

Nationellt Ledtidsindex

Bra tycker jag - andra kommuner vill förenkla - Gävle har bra synpunkter o Lund .

Åldersvänlig stad

Det som är bra för äldre är bra för alla!

Åldersvänliga Norge

I Norge finns det sedan 2016 ett nationellt center för ålders-vänliga frågor. Anne Berit Rafoss är projektledare för centret berättar att strategin handlar om att få äldre aktiva och involverade, inte om omsorgspolitik.

Alla departement är involve-rade i arbete eftersom åldersfrågor berörs inom alla frågor och sektorer i samhället.

Målen är att på övergripande nivå skapa åldersvänliga kommuner, lokala samfund, organisationer och verksam-heter.

För individer är målen att de kan bidra och delta i samhället efter deras egna önskemål och förutsättningar.

Till 2040 beräknas ca 40% av befolkningen i många norska kommuner vara över 70 år. För att samhället ska fungera så krävs det att vi aktivt planerar och jobbar med frågorna.

Vi måste lära oss att bli ett samhälle igen konstaterar Anne Berit Rafoss. Det är varken offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle eller de enskilda medborgarna som kan ”lösa” frågan.

Åldersvänligheten behöver bäras av alla människor överallt – oavsett epitet och roller betonar Kenny Jansson, samordnare för äldrevänlig kommun i Uppsala

Åldersvänliga Göteborg i riksdagen

Allt fler av Sveriges kommuner har påbörjat arbetet med att ställa om till åldersvänliga städer och samhällen, ett arbete som involverar hela samhället.

Genom att ta steget och arbeta tillsammans nationellt kan vi skapa fantastiska förutsättningar och frigöra resurser för allt som behöver hända lokalt och regionalt där vi bor, leker, växer, utvecklas och åldras, säger Emma Matsson.

Det var en entusiastisk stämning på seminariet och vi kände att äldrefrågorna är engagerande för alla, både i kommunerna och nationellt. Både forskare och riksdagsledamöter som var med har hört av sig efter att vi kommit hem. Det finns ett stort intresse för att hålla i gång dialogen om hur vi ska arbeta framåt, över både kommungränserna, regionerna och nationellt, för ett åldersvänligt Sverige, säger Sofia Tillman.

Det handlar om allt från hur vi planerar, bygger och utvecklar bostäder, transporter och möjlighet att ta sig ut och fram, stadsmiljö och hälsofrämjande utemiljöer, social inkludering och utbyten mellan generationer, samhällsstöd och service, information och kommunikation, arbetsliv och möjlighet till frivilliginsatser, folkhälsa och möjlighet till vård och omsorg.”

Så här arbetar Göteborg

Göteborg ska vara en bra plats att åldras på. Befolkningen blir allt äldre och med en inklu-derande och tillgänglig miljö kan fler invånare vara självständiga och ha ett gott liv

Hur staden kommunicerar och informerar är av stor vikt för att seniorer ska kunna ta del av stadens tjänster, hålla sig upp-daterade och vara självständiga.

Brister i tillgängligheten kan ge upphov till att individer blir socialt exkluderade, inte nås av samhällsviktig information och försvårar det demokratiska deltagandet. Fokusområdet belyser seniorers behov av att förstå var de kan hitta information om stadens tjänster men också upplevelsen att det är lätt att kommunicera med staden.

Staden har en nyckelroll i att alla invånare ska kunna nås och ta del av pålitlig och relevant information. Det är av betydelse att öka kunskapen om målgruppens mångfacetterade språkbehov och rättigheter såsom information på nationella minoriteters språk och tillgång till muntlig information.

Staden behöver arbeta normmedvetet med bildspråk för att inte cementera vem som är en äldre person. Seniorer själva är en viktig kunskapskälla i att utveckla tillgänglig kommunikation och att sprida information inom sina sociala nätverk.

Det är viktigt att stadens tjänstepersoner har uppdaterade kunskaper om åldersrelaterade sjukdomar såsom demens, nationella minoriteters rättigheter, kulturell kompetens och använder ett normmedvetet arbetssätt i syfte att kvalitetssäkra stadens tjänster och service samt ett bra bemötande.

Seniorer själva och forskare har pekat ut sex områden för att Göteborg ska bli en bättre stad att åldras i, däribland mobilitet.

Mobilitet är ett av de tre viktigaste fokusområdena för seniorer. Det handlar om individers möjligheter att förflytta sig i staden

Hur vi som människor rör oss påverkar hälsa, livskvalitet och självständighet. Betydelsen av att tillgodose möjligheterna till rörelse ökar förutsättningarna för att bibehålla sin mobilitet, rörelseförmåga och hälsa såväl som att vara socialt delaktig.

Det påverkar också en persons möjlighet att kunna ta del av samhällslivet, till exempel som kultur, service och hälso- och vårdtjänster samt att kunna bidra i samhället.

Att varje enskild person själv kan välja när de vill ta sig runt till fots, med cykel, rollator, rullstol eller kollektivtrafik ökar hälsan
.

Så arbetar staden
Samlad information, lätt att hitta

Helsingborg

Inspireras av deras hemsida. Strukturerad, informativ, lätt att hitta det man söker.

Här finns många intressanta avsnitt som det med olika Dialoger

Smart Tourism. Helsingborg kom på delad andra plats i European Capital of Smart Tourism 2024

Att ha varit i final är ett tydligt kvitto på att vi är på rätt väg framåt. Det sätter Helsingborg i ett europeiskt och globalt sammanhang som är bra både för staden och det lokala näringslivet, säger Helena Wennerström, biträdande kommunikations- och näringslivsdirektör.

Byggnader

När man går genom Uppsala möter man många vackra och intressanta byggnader. De väcker frågor om byggnaden och vad den använts till, vem har bott och verkat här, vem var arkitekten? Vad används den till idag och vem äger och förvaltar byggnaden?

Tanken med min hemsida är att du skall få svar på några av de frågorna. Blir du nyfiken och vill veta mer är tanken att mina vandringar, presentationer, berättelser skall ge ytterligare information.

Vad finns under våra fötter?

Uppsala erbjuder varje år nya resultat från arkeologiska utgrävningar. De nyss avslutade grävningarna på Stora torget har gett nya rön motsvarande de som gjordes på västra sidan om Fyrisån - medeltida hantverkskvarter. Mer från Arkeologibloggen

När man går genom universitetsparken är det inte lätt att inse hur många byggnader, hur många hundra år av historia som ligger lagrade under markytan. En gata, Rundelsgränd, som mynnar mot parken på norra sidan ger en hint om att det har funnits en rundel här, en rundel som hörde till en borg. Tittar man på den här ritningen framgår att Rundels gränd tidigare gått genom parken. Och rundeln var det norra tornet på Ärkebiskopsborgen

1700-tal i en korsning - Rundelsgränd / S:t Johannesgatan

Arkeologerna har undersökt den norra delen av Rundelsgränd och gjort stora fynd där och längs S:t Johannesgatan. "De bevarade kulturlagren visade sig vara oväntat tjocka. Först när vi kommit ner på ett djup av dryga två och en halv meter hittade vi en nivå som var helt opåverkad av människor"..

Andra befästningar - gör en rundtur

Ärkebiskopen säkrade de andra infartsvägarna till Uppsala - som på den tiden var vattenvägar. Almare Staket hörde till de viktigaste och den förstördes. De andra är Biskopstuna och Biskops Arnös historia samt Aktuellt Biskops Arnö

Biskopstuna

Under de senaste åren har arkeologiska utgrävningar gjorts där av professionella arkeologer och amatörer. Borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste byggdes redan under 1200-talets slut av ärkebiskopen i Uppsala som då ägde gården Tuna

Arkeologerna och Österåker berättar här om resultat och planer för Biskopstuna!

Nyfiken på allt det som finns?

Här presenterar jag ett axplock av det som finns - klicka på länken så får du mer information.

Som du säkert förstår finns det ett otal av byggnader, personer, upptäckter och intressanta "saker" i det härliga Uppsala och dess omnejd

linne-online

Stubbe.jpg

Claudia Goldin

Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023

Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023

Sista vilan

På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024

Ångström Advanced Battery Centre

Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.

När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta

Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson

Krisinformation

Detta kan hända, så kan du förbereda dig

Det personliga mötet

Destination Östersund driver Visit Östersund Turistcenter som är auktoriserad av Visita.

Vi tror på det personliga mötet och i en värld som ibland består av alltför många valmöjligheter söker allt fler besökare inspiration i form av personliga rekommendationer.

Målet är att få fler nöjda gäster som stannar längre i Östersund och som i sin tur rekommenderar släkt och vänner att besöka oss.

Uppsala Stadsmission

För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter

Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag

Logga in Hemsida från Lawebb Logga in