Tornedalingar, lantalaiset och kväner är tillsammans den nationella minoritet som i undersökningar är Sveriges minst kända.
Många i minoriteten har förlorat sitt språk meänkieli och sin kultur på grund av statens assimileringspolitik – en historia som blottläggs och skrivs fram i samband med den pågående Sannings- och försoningskommissions arbete.
Den statliga Sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset ska utreda kränkningar och övergrepp mot minoriteten till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik. Ett första delbetänkande ”Då människovärdet mättes. Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset” är redan klart och det andra delbetänkandet beräknas komma våren 2023. Utredningen blir den första sammanfattande historieskrivningen för minoriteten. Syftet med kommissionens arbete är att bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse, främja försoning och att motverka att något liknande händer i framtiden
Sverige och Finland var samma rike fram till 1809 då Sverige förlorade Finland till ryssarna.
Året därpå drogs en gräns mitt i Tornedalen då staden Torneå på andra sidan Torne älv hamnade på den ryska sidan. Familjer splittrades i två länder och deras ägor och mark kom att hamna på olika sidor om gränsen.
Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet, som trots den nya tillhörigheten till Sverige, fortfarande hade en stark språklig och kulturell samhörighet med Finland.
På den svenska sidan av Torne älv grundades senare staden Haparanda 1842. Förvaltningsspråket var svenska, men utanför stadens gränser var finska fortfarande det mest talade språket. Till exempel fick skolor i Tornedalen under denna tid statligt stöd för undervisning i tornedalsfinska som språket kallades förr. I slutet av 1800-talet användes fortfarande finskspråkiga läromedel i skolan, men därefter skedde en förändring.
Under 1870-talet påbörjade staten en försvenskningsprocess för att få med alla delar av Sverige i den nya nationen Sverige och skydda sig mot det östliga hotet Ryssland. En bit in på 1900-talets början skulle barnen endast tala svenska i skolan och undervisningen bestod av läroböcker på svenska. Elever som talade sitt modersmål meänkieli bestraffades. I Sannings- och försoningskommissions arbete ingår bland annat att kartlägga och granska hur den svenska assimileringspolitiken har påverkat minoriteten när det till exempel handlar om möjligheten att få tala meänkieli och föra språket vidare till nästa generation.
I samband med industrialiseringen och urbaniseringen flyttade många tornedalingar söderut i landet och till Malmfälten för arbete. Många förlorade sitt språk eller minskade användningen av det och förde det inte vidare till sina barn. De hade ju lärt sig att meänkieli var något som skulle gömmas undan eller glömmas bort. Först på 1970-talet i samband med att skolorna var skyldiga att erbjuda hemspråk, ökade intresset för språket i Tornedalen. Problemet var att undervisningen bedrevs på standardfinska som eleverna inte kände igen sig i och många hoppade av. I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.
Idag talas meänkieli i hela Sverige, men främst i kommunerna Gällivare, Haparanda, Pajala, Kiruna och Övertorneå. De som talar meänkieli kallar sig tornedalingar, lantalaiset eller kväner beroende på vilket område de kommer ifrån eller bor i. Begreppet tornedaling används för ett beteckna både en regional och en kulturell identitet. Även utflyttade kallar sig tornedalingar. Man behöver inte kunna språket för att kalla sig tornedaling.
Här kan du läsa delbetänkande av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset:
Ko ihmisarvoa mitathiin. Tornionlaaksolaisitten, kväänitten ja lantalaisitten eksklyteerinki ja assimileerinki. Då människovärdet mättes. Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, SOU 2022:32 (regeringen.se)
KARIN SKOGLUND
Granar från 1700-talet
Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.
Årets hedersupplänning är Ulf Landegren
2023 års utmärkelse tilldelas forskaren och entreprenören Ulf Landegren. Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, har i sin forskning varit en pionjär inom utvecklingen av tekniker som varit av central betydelse för att studera genetisk variation och uttrycket av genernas produkter i form av proteiner. Hans banbrytande arbete har haft stort inflytande inom områden som cancerforskning, genetiska sjukdomar och infektionsdetektion.
Med sitt forskarteam har han byggt en svårslagen patentportfölj, uppfinningar som i sin tur lagt grund för en rad framgångsrika företag. Han har varit en viktig mentor och inspirationskälla för många unga forskare och en förebild för att finna vägar för att forskningen ska leda till både samhällsnytta och utveckling av nya företag. Med sin starka lokala förankring har Ulf också betytt mycket för Uppsala universitet och Uppsala län.
Vernissage 29 september
Fotoutställningen Som vem som helst belyser människor med Downs syndrom och frågor om allas lika värde genom att lyfta fram personen snarare än diagnosen.
Utställningen genomförs som en del av kampanjen Vi ❤ Rocktober som pågår under hela oktober på Skandia Fastigheters köpcentrum runt om i landet. Rocktober som firas globalt under oktober, är också känd som Down Syndrome Awareness Month och syftar, precis som namnet skvallrar om, till att öka allmänhetens medvetenhet om vad Downs syndrom är. Men också vad det inte är. Genom att öka förståelsen och kunskapsnivån bidrar Rocktober både till att förändra attityder och att bemöta fördomar.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Nytt konstverk i Mariefred.
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Så här firades 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/