Sidhuvudbild
Meny

Tornedalingar

Minoritetens historia tar form

Tornedalingar, lantalaiset och kväner är tillsammans den nationella minoritet som i undersökningar är Sveriges minst kända.

Många i minoriteten har förlorat sitt språk meänkieli och sin kultur på grund av statens assimileringspolitik – en historia som blottläggs och skrivs fram i samband med den pågående Sannings- och försoningskommissions arbete.

Den statliga Sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset ska utreda kränkningar och övergrepp mot minoriteten till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik. Ett första delbetänkande ”Då människovärdet mättes. Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset” är redan klart och det andra delbetänkandet beräknas komma våren 2023. Utredningen blir den första sammanfattande historieskrivningen för minoriteten. Syftet med kommissionens arbete är att bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse, främja försoning och att motverka att något liknande händer i framtiden

1809 - Finland förlorades till Ryssland

Sverige och Finland var samma rike fram till 1809 då Sverige förlorade Finland till ryssarna.

Året därpå drogs en gräns mitt i Tornedalen då staden Torneå på andra sidan Torne älv hamnade på den ryska sidan. Familjer splittrades i två länder och deras ägor och mark kom att hamna på olika sidor om gränsen.

Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet, som trots den nya tillhörigheten till Sverige, fortfarande hade en stark språklig och kulturell samhörighet med Finland.

På den svenska sidan av Torne älv grundades senare staden Haparanda 1842. Förvaltningsspråket var svenska, men utanför stadens gränser var finska fortfarande det mest talade språket. Till exempel fick skolor i Tornedalen under denna tid statligt stöd för undervisning i tornedalsfinska som språket kallades förr. I slutet av 1800-talet användes fortfarande finskspråkiga läromedel i skolan, men därefter skedde en förändring.

Under 1870-talet påbörjade staten en försvenskningsprocess för att få med alla delar av Sverige i den nya nationen Sverige och skydda sig mot det östliga hotet Ryssland. En bit in på 1900-talets början skulle barnen endast tala svenska i skolan och undervisningen bestod av läroböcker på svenska. Elever som talade sitt modersmål meänkieli bestraffades. I Sannings- och försoningskommissions arbete ingår bland annat att kartlägga och granska hur den svenska assimileringspolitiken har påverkat minoriteten när det till exempel handlar om möjligheten att få tala meänkieli och föra språket vidare till nästa generation.

I samband med industrialiseringen och urbaniseringen flyttade många tornedalingar söderut i landet och till Malmfälten för arbete. Många förlorade sitt språk eller minskade användningen av det och förde det inte vidare till sina barn. De hade ju lärt sig att meänkieli var något som skulle gömmas undan eller glömmas bort. Först på 1970-talet i samband med att skolorna var skyldiga att erbjuda hemspråk, ökade intresset för språket i Tornedalen. Problemet var att undervisningen bedrevs på standardfinska som eleverna inte kände igen sig i och många hoppade av. I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.

Idag talas meänkieli i hela Sverige, men främst i kommunerna Gällivare, Haparanda, Pajala, Kiruna och Övertorneå. De som talar meänkieli kallar sig tornedalingar, lantalaiset eller kväner beroende på vilket område de kommer ifrån eller bor i. Begreppet tornedaling används för ett beteckna både en regional och en kulturell identitet. Även utflyttade kallar sig tornedalingar. Man behöver inte kunna språket för att kalla sig tornedaling.

Här kan du läsa delbetänkande av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset:

Ko ihmisarvoa mitathiin. Tornionlaaksolaisitten, kväänitten ja lantalaisitten eksklyteerinki ja assimileerinki. Då människovärdet mättes. Exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset, SOU 2022:32 (regeringen.se)

KARIN SKOGLUND

Stubbe.jpg

Katolska Uppsala

Vilken underbar bild från Gamla Uppsala där påven Johannes Paulus II firade mässa den 9 juni 1989.
Foto Katolska kyrkan Olle Norling

Dagen i Uppsala inleddes med en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan tillsammans med svenska biskopar, katolska kardinaler och biskopar liksom företrädare för svenska frikyrkor.

Ärkebiskopen Bertil Werkström inbjöd därefter till en mottagning i sitt hem

Läs mer om Påvebesöket under den rubriken på hemsidan

Claudia Goldin

Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023

Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023

Snillen spekulerar 2023

Årets upplaga av Snillen spekulerar blev extra intressant tack vare den ovanligt jämna sammansättningen kvinnor och män. Lyssna på deras erfarenheter och misslyckande - som är så viktiga när man tar tillvara på resultatet

ARRENIUS & COMPANY

ArreniusoCompany.jpg

Missa inte detta vattenhål för kaffeälskare

Nobelpristagaren får egen cykelled

Under prisceremonin för årets alumn 2023 presenterade Uppsala universitets rektor att Nobelpristagaren Svante Pääbo ska få en egen cykelled i staden.

Dagens

Nu tänker vi på 25 maj 1643. Då kom herrarna Claes Fleming och Göran Gyllenstierna från rådet i Stockholm till allmänna rådstugan i Uppsala.

Deras besked blev en chock för uppsalaborna! Alla gator måste byggas om, tomter justeras, hus skulle rivas eller flyttas. Att protestera var fullständigt meningslöst.

Celsiushuset står kvar enligt den dåvarande gatudragningen

Ångström Advanced Battery Centre

Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.

När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta

Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson

Milke Falk

Milke Falck firas med avskedskonsert efter 34 år i domkyrkan

Sista vilan

På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024

Krisinformation

Detta kan hända, så kan du förbereda dig

Det personliga mötet

Destination Östersund driver Visit Östersund Turistcenter som är auktoriserad av Visita.

Vi tror på det personliga mötet och i en värld som ibland består av alltför många valmöjligheter söker allt fler besökare inspiration i form av personliga rekommendationer.

Målet är att få fler nöjda gäster som stannar längre i Östersund och som i sin tur rekommenderar släkt och vänner att besöka oss.

Uppsala Stadsmission

För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter

Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag