Det fanns ingen tydlig regel för vilka som ska räknas som nationella minoriteter enligt de europeiska avtalen. Men det står att religion, språk, traditioner och historia är viktiga delar.
Sverige lade till några punkter för att räknas som nationell minoritet:
en känsla av att man hör ihop med varandra i minoritetsgruppen
en religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell gemenskap
en vilja att ha kvar sin identitet´
historiska eller långa band med Sverige.
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar passar in på alla dessa punkter. De har bidragit till den svenska kulturen men samtidigt behållit sin egen kultur, religion och sitt språk.
De har också funnits i Sverige under lång tid:
Judar har bott i Sverige sedan 1600-talet.
Romer har bott i Sverige sedan 1500-talet.
Samerna har levt i det som nu är Sverige sedan mycket lång tid. Därför räknas de också som urfolk.
Tornedalingar och finsktalande personer har funnits här långt före staten Sverige fanns.
Ändrade lagar ska skydda minoriteterna
Sveriges minoritetspolitik har fått kritik, både inom Sverige och från andra länder. Kritikerna menar att Sverige inte har gjort tillräckligt för de nationella minoriteterna.
Ett exempel på kritik är att skyddet för minoriteter har varit för beroende av geografisk plats. Ett annat exempel är att minoriteterna inte kunnat påverka myndigheter tillräckligt.
Sveriges regering har därför ändrat lagen för att skydda minoriteterna bättre.
År 2010 ändrades lagen för att tydligare beskriva vad Sverige ska göra för att stötta minoriteter.
Flera ändringar år 2019 handlar om starkare rättigheter för minoriteterna och deras språk.
Lagen heter lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724).
Text: Funka Nu AB, 2022.
Sidan uppdaterad 2022-12-15Dela på Twitter/Facebook | Skriv ut
Minoritetspolitiskt mål
Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.
Effekterna av minoritetspolitiken följs upp inom tre delområden:
Diskriminering och utsatthet
Läs mer
Inflytande och delaktighet
Läs mer
Språk och kulturell identitet
Läs mer
Relaterat
Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk med de ändringar som trätt i kraft 2019
Här hittar du lagen översatt till engelska och de nationella minoritetsspråken
(Översättningarna kommer från Regeringskansliet, kulturdepartementet.)
Frågor och svar om minoritetslagen 2019 mm.
Nationella minoriteter och minoritetsspråk Minoritetspolitikens utveckling år 2021 (senaste rapporten)
Regeringens temasida för nationella minoriteter
Fakta
Minoritetspolitisk strategi
Regeringens strategi för de nationella minoriteterna omfattar åtgärder för att:
Förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter genom en sammanhållen lag som gäller i hela landet och inte enbart i en viss region i landet,
Motverka diskriminering och utsatthet,
Säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen och uppföljning av vidtagna åtgärder,
Stärka de nationella minoriteternas egenmakt, samt
Främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.
↓↓
Om minoritet.se
Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna som också är en nationell minoritet tillsammans med judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna, judarna, romerna, sverigefinnarna och tornedalingarna.
Genom aktuella reportage och nyheter lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.
Här hittar du en tillgänglighetsredogörelse för minoritet.se
Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.
Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.
Webbredaktör karin.skoglund@sametinget.se
Följ oss på facebook
Läs/prenumerera på vårt nyhetsbrev
Tips på nationella minoriteter på Instagram!
Lyssna på sidan
Visa fullbredd
På minoritet.se använder
Granar från 1700-talet
Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.
Årets hedersupplänning är Ulf Landegren
2023 års utmärkelse tilldelas forskaren och entreprenören Ulf Landegren. Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, har i sin forskning varit en pionjär inom utvecklingen av tekniker som varit av central betydelse för att studera genetisk variation och uttrycket av genernas produkter i form av proteiner. Hans banbrytande arbete har haft stort inflytande inom områden som cancerforskning, genetiska sjukdomar och infektionsdetektion.
Med sitt forskarteam har han byggt en svårslagen patentportfölj, uppfinningar som i sin tur lagt grund för en rad framgångsrika företag. Han har varit en viktig mentor och inspirationskälla för många unga forskare och en förebild för att finna vägar för att forskningen ska leda till både samhällsnytta och utveckling av nya företag. Med sin starka lokala förankring har Ulf också betytt mycket för Uppsala universitet och Uppsala län.
Vernissage 29 september
Fotoutställningen Som vem som helst belyser människor med Downs syndrom och frågor om allas lika värde genom att lyfta fram personen snarare än diagnosen.
Utställningen genomförs som en del av kampanjen Vi ❤ Rocktober som pågår under hela oktober på Skandia Fastigheters köpcentrum runt om i landet. Rocktober som firas globalt under oktober, är också känd som Down Syndrome Awareness Month och syftar, precis som namnet skvallrar om, till att öka allmänhetens medvetenhet om vad Downs syndrom är. Men också vad det inte är. Genom att öka förståelsen och kunskapsnivån bidrar Rocktober både till att förändra attityder och att bemöta fördomar.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Nytt konstverk i Mariefred.
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Så här firades 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/