Sidhuvudbild
Meny

Anders Celsius

anders-celsius.jpg Anders Celsius är en världs-berömd person - men få för-knippar honom med Uppsala.

Det var här han föddes 1701 och dog 1744 - alldeles för tidigt.

Han ligger begravd i Gamla Uppsala kyrka, i mittgången något som medför att hans grav är dold under gång-mattan.

Astronomen

Anders Celsius ägnade sig åt astronomi, han var tredje generationens astronomiprofessor i Uppsala. Hans far Nils var inblandad i de cartesianska striderna som satte stopp för en karriär och påverkade sonens uppväxt.

År 1730 utnämndes han till ordinarie professor i ämnet. Denna vetenskap hade i Sverige haft en nedgångsperiod. Men om Celsius skriver Sten Lindroth: ”Han fyllde genast ämbetet med levande innehåll och företog astronomiska observationer med de usla instrument som fanns.”

Celsius reste på en längre studieresa utomlands där han besökte flera av de stora observatorierna, till exempel i Bologna, Paris och London.

Celsius återvände till Sverige år 1736, som deltagare i fransmannen de Maupertuis berömda gradmätningsexpedition till Lappland. Det var en av flera expeditioner till olika delar av världen som hade till syfte att försöka utröna jordklotets form. Man hoppades på detta sätt fastställa om Newtons gravitationsteori var riktig. Var jorden tillplattad vid polerna som en apelsin eller vid ekvatorn som en citron?

Termometern

Anders Celsius uppfann inte termometern, den hade varit känd i mer än ett sekel. Termometrar från andra forskare som Fahrenheit och Réaumur fanns redan - även andra förslag fanns.

Det Celsius gjorde var att konstruerade en termometer som var överlägsen i precision. 1741, samma år som Carl von Linné fick sin professur, presenterade han sin termometer med den hundragradiga skalan. Han hade 0° vid vattnets kokpunkt och 100° vid dess fryspunkt.

Celsius avled redan 1744 i sviter efter den strapatsrika expeditionen i norr. Skalan vändes senare och termometern fick 0° vid vattnets fryspunkt och 100° vid dess kokpunkt - som den är idag. Troligen var det någon av Vetenskapsakademiens instrumentmakare, kanske Daniel Ekström, som fick idén. Inte Carl von Linné.

Kungl. Vetenskapssocieten

Kungl. Vetenskapssocieteten är Sveriges äldsta lärda sällskap. Det grundades 1710 av Eric Benzelius d.y. efter modell av liknande akademier på kontinenten.

Med anledning av det som världen genomgår idag vill jag citera:
Planerna hade funnits länge - 1710 kom genom en slump det tillfälle som gjorde det hela möjligt. Tiden var tung. Det stora kriget pågick som bäst. På senhösten kom pesten till Stockholm och rörde sig upp genom Uppland. Konsistoriet beslöt att stänga universitetet och skicka hem studenterna. Lärarna vid universitetet var nu utan uppgifter och Benzelius samlade då en handfull av de mer framstående på biblioteket, på Gustavianum, och man beslöt att träffas regelbundet. Sällskapet kallade sig Collegium Curiosorum. Man hade som målsättning att korrespondera med kolleger i utlandet, hämta in information om egendomliga företeelser och försöka komma fram till deras orsak, samt samla naturalier och systematisera dessa samlingar. Man ville också aktivt förmera och förmedla kunskapen inte minst inom astronomi, fysik och teknik där man alltmer kunde ana en framtida praktisk betydelse. Detta blev upprinnelsen till det som mer formellt i slutet av 1720-talet kom att få namnet Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.

Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta utmärkelse med stadgar från 1961 och delas endast ut inom fysisk-matematiska klassens ämnesområden

Kungl. Vetenskapsakademien

Kungl. Vetenskapsakademien grundades den 2 juni 1739 av Jonas Alströmer, Sten Carl Bielke, Carl Wilhelm Cederhielm, Anders Johan von Höpken, Carl Linnaeus (senare von Linné) och Mårten Triewald. Två år senare, den 31 mars 1741, godkände Fredrik I Akademiens grundregler och därmed blev Vetenskapsakademien kunglig.

Anders Celsius påverkade på olika sätt inriktning och namn av KVA och i ett brev den 15 juni 1739 till von Höpken tackade han för invalet.

Årummet

Årummet vid Hörnan Foto B Nordenman

Fyrisån bidrar starkt till trivseln i centrala Uppsala och dess omgiv-ningar. Den kan inte fullt ut mäta sig med Seine, men här finns såväl kastanjer som bokstånd och husbå-tar längs stränderna. Bryggor, ser-veringar och parkbänkar ger möjlig-heter till mysiga möten, till prome-nader och olika typer av aktiviteter längs stränderna.

Spårfinnare

Spårfinnare Eva Larsson

Vandra längst Fyrisån

Anders Allard är en skicklig fotograf som vandrat längs åns båda sidor. Sträckan Islandsbron - Vindbron och tillbaka som mäter 5-6 km.
.
Följ med på hans vandring. Klicka upp bilderna till helskärm och följ med på promena-den.

Vyer kring Fyrisån

Foto Anders Allard

Längs vägen...

Vandringen börjar mellan Flustret som är en anrik restaurang vackert belägen vid Svandammen.och Pumphuset och fortsätter genom Stadsträdgården.ner till Vindbron.
Vill du ta del av historiken - läs Sribos genomgång.