Sidhuvudbild
Meny

Anders Celsius

anders-celsius.jpg Anders Celsius är en världs-berömd person - men få för-knippar honom med Uppsala.

Det var här han föddes 1701 och dog 1744 - alldeles för tidigt.

Han ligger begravd i Gamla Uppsala kyrka, i mittgången något som medför att hans grav är dold under gång-mattan.

Astronomen

Anders Celsius ägnade sig åt astronomi, han var tredje generationens astronomiprofessor i Uppsala. Hans far Nils var inblandad i de cartesianska striderna som satte stopp för hans karriär och påverkade sonens uppväxt.

År 1730 utnämndes Anders Celsius till ordinarie professor i astronomi. Den vetenskaprn hade i Sverige haft en nedgångsperiod. Men om Celsius skriver Sten Lindroth: ”Han fyllde genast ämbetet med levande innehåll och företog astronomiska observationer med de usla instrument som fanns.”

Celsius reste på en längre studieresa utomlands där han besökte flera av de stora observatorierna, till exempel i Bologna, Paris och London.

Celsius återvände till Sverige år 1736, som deltagare i fransmannen de Maupertuis berömda gradmätningsexpedition till Lappland. Det var en av flera expeditioner till olika delar av världen som hade till syfte att försöka utröna jordklotets form. Man hoppades på detta sätt fastställa om Newtons gravita-tionsteori var riktig. Var jorden tillplattad vid polerna som en apelsin eller vid ekvatorn som en citron?

Celsiushuset och Celsiustorget

Du hittar ytterligare information på Celsiushuset och Celsiustorget

Termometern

Anders Celsius uppfann inte termometern, den hade varit känd i mer än ett sekel. Termometrar från andra forskare som Fahrenheit och Réaumur fanns redan - även andra förslag fanns.

Det Celsius gjorde var att konstruerade en termometer som var överlägsen i precision. 1741, samma år som Carl von Linné fick sin professur, presen-terade han sin termometer med den hundragradiga skalan. Han hade 0° vid vattnets kokpunkt och 100° vid dess fryspunkt.

Celsius avled redan 1744 i sviter efter den strapatsrika expeditionen i norr. Skalan vändes senare och termometern fick 0° vid vattnets fryspunkt och 100° vid dess kokpunkt - som den är idag. Troligen var det någon av Vetenskaps-akademiens instrumentmakare, kanske Daniel Ekström, som fick idén. Inte Carl von Linné.

Kungl. Vetenskapssocieten

Kungl. Vetenskapssocieteten är Sveriges äldsta lärda sällskap. Det grundades 1710 av Eric Benzelius d.y. efter modell av liknande akademier på kontinenten.

Med anledning av det som världen genomgår idag vill jag citera:
Planerna hade funnits länge - 1710 kom genom en slump det tillfälle som gjorde det hela möjligt. Tiden var tung. Det stora kriget pågick som bäst. På senhösten kom pesten till Stockholm och rörde sig upp genom Uppland. Konsistoriet beslöt att stänga universitetet och skicka hem studenterna. Lärarna vid universitetet var nu utan uppgifter och Benzelius samlade då en handfull av de mer framstående på biblioteket, på Gustavianum, och man beslöt att träffas regelbundet. Sällskapet kallade sig Collegium Curiosorum. Man hade som målsättning att korrespondera med kolleger i utlandet, hämta in information om egendomliga företeelser och försöka komma fram till deras orsak, samt samla naturalier och systematisera dessa samlingar. Man ville också aktivt förmera och förmedla kunskapen inte minst inom astronomi, fysik och teknik där man alltmer kunde ana en framtida praktisk betydelse. Detta blev upprinnelsen till det som mer formellt i slutet av 1720-talet kom att få namnet Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.

Hvad nytt och nyttigt

Hans Ellegren beskriver i sin bok historiken bakom Kungl. Vetenskaps-Societetens tillkomst. Den sträcker sig fram till sekreterarskiftet 1744 då Anders Celsius går bort och Carl von Linné tar över.

Anders Celsius´ stora betydelse för societeten - främst som sekreterare - framgår i boken. Celsius som sekreterare, utmaningar och svårigheter s 163 och Celsius sista tid som sekreterare s 257. Där berättas också om Gradmätningsexpeditionen och Celsius viktiga roll.

Boken finns i Fulltext på DIVA - Digitala Vetenskapliga Arkivet

Utmärkelser och priser

Celsiusmedaljen i guld är Societetens främsta utmärkelse med stadgar från 1961 och delas endast ut inom fysisk-matematiska klassens ämnesom-råden

Linnépriset är Societetens äldsta pris tillkommet genom en donation av Linnés änka och med en urkund undertecknad ‘Hammarby d. 8 Sept. år efter wår frälsare Jesu Christi börd 1803. Sara E. Linné’.

Kungl. Vetenskapsakademien

Kungl. Vetenskapsakademien grundades den 2 juni 1739 av Jonas Alströmer, Sten Carl Bielke, Carl Wilhelm Cederhielm, Anders Johan von Höpken, Carl Linnaeus (senare von Linné) och Mårten Triewald. Två år senare, den 31 mars 1741, godkände Fredrik I Akademiens grundregler och därmed blev Vetenskapsakademien kunglig.

Anders Celsius påverkade på olika sätt inriktning och namn av Kungl. Veten-skapsakademien och i ett brev den 15 juni 1739 till von Höpken tackade han för invalet.

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekni-ken från Italien,

Det behövde aldrig användas i krig. I stället har det an-vänts vid kröningar, vid Gustav II Adolfs rådsmöten och när drottning Kristina abdikerade - och otaliga festligheter, genom åren

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Idag bor Li Bennich-Björkman, första kvinnan på posten, och hennes man där. I huset finns finns även utrymmen för studenterna på den statsvetenskapliga institutionen samt ett samlingsrum - det Gyllenhielmska

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare.

Öfre Slottsgatans byalag fortsätter att vårda området de kämpade för och lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Roterande kula

DSCN56862.jpg

Den roterande kulan är ett super-intressant föremål - konstverk - som inte är så lätta att hitta till här i Uppsala. Den står utanför SGU på Villavägen 18

Kulan väger omkring 1,5 ton, fundamentet omkring 5 ton.
Stenkula och fundament är tillverkade i gnejs som brutits i Getinge stenbrott. Konstverket är tillverkat av Naturstein Roll i Tyskland