I Stadsbibliotekets glasade innergård - på tegelväggen mot nya hörsalen - hänger en fantastisk väv i gobeläng-teknik. Det är Berit Sahlströms Virtual Friends.
Berit Sahlström har valt att porträttera personer som genom sitt skrivande fått betydelse för henne.
De är från vänster: Ulrika Knutson, Selma Lagerlöf, Per-Anders Fogelström, Kristina Lugn, Ellen Key, Hanna Pauli med janusansiktet Hanna/Berit, Helena Henschen, Germaine Greer, Moa Martinson, Simone de Beauvoir, Sonja Åkesson, Judith Butler och Jamaica Kincaid
Bilden är en parafras på Hanna Paulis Vänner från början av 1900-talet.
De många porträtten av män i universitetshuset har nu fått sällskap av vävda kvinno-porträtt.
I Kvinnorum lagras nutid och dåtid som bilder i och av bilder. På bordet ligger handlingar och rapporter som knyter an till universitetsledningens. Kvinnorna på väggen är Lisa Rolf, Sonja Lyttkens, Alva Myrdal, Lydia Wahlström och Elsa Eschelsson. Kvinnan i grönt i den stora fåtöljen är Klara Johansson, hon i vitt som sträcker på sig, armarna över huvudet, är Greta Beckius.
Berit Sahlströms väv är inspirerad av ett grupporträtt och ett foto från universitetets ledningsgrupp. Grupporträttet är från ett möte i den teologiska fakultetsnämnden med Nathan Söderblom som ordförande
Lisa Rolf tillhörde den generation av tidiga kvinnliga akademiker på 1910-talet i Uppsala som gjort stora avtryck. Hon finns med på Berit Sahlströms väv Kvinnorum. Lisa Rolf kom att bli Lunds första stadsbibliotikarie
Första kvinnan - Betty Pettersson - skrevs in 27 februari 1872 på fil. fakultet. Fick begära dispens, kvinnor ägde endast formellt tillträde till med. fakultet.
Först att avlägga akademisk examen var Hildegard Björck - medicofilosofisk examen 27 maj 1874
Ellen Fries disputerade 1883 som första kvinna. Avhandlingen var "Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering".
Hon hyllades som den föregångare hon var.
I samband med disputationen uttryckte Oscar Alin till Ellens föräldrar att visst, hon var den första, han hoppades hon skulle bli den sista.
Gerd Enequist växte upp i Luleå, tog studenten i Göteborg och kom till Upp-sala efter att ha avlagt en folkskol-lärarexamen.
Efter studier i några olika ämnen över-gick hon till geografi och disputerade 1937 på ”Nedre Luledalens byar” - "The villages of the Lower Lule River valley". Vid sin disputationsmiddag blev hon "ombedd" att lämna efter kaffet för att lämna herrarna i fred vid drinkbordet.
1949 utnämndes hon till professor, den första kvinnliga professuren i geografi i landet och den första kvinnliga professorn över huvud taget vid Uppsala universitet. Den 17 december 1999 anordnades ett symposium för att hedra henne och för att uppmärksamma att det bara var 50 år sedan Uppsala fick sin första kvinnliga professor. Under 50 år, ända fram till 1998, behöll hon rollen som den enda kvinnliga professorn i ämnet.
Läs om hennes framgångsrika liv inom och utanför akademien på Gerd Enequist-symposium: 50 år sedan Uppsala fick sin första kvinnliga professor och Gerd Margareta Enequist
Startade Könsrollsseminariet 1967 i Västgöta nations källare. Seminariekulturen präglades av öppenhet, intressanta och intelligenta samtal - ingen var rädd att komma med inlägg. En ny forskarvärld öppnades.
Startade Kvinnolitteratur-projektet. Arbetade oavlönat,
Fick genom ett upprop en personlig forskartjänst i kvinno- och könsrollsfrågor 1978 och 1982 tilldelades hon professors namn.
Respekterad för att ha talat på Bollhusmötet - den enda kvinnan
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/