Landshövding i Uppsala län och ståthållare på Uppsala slott 1830 - 1862
Porträttet hänger i Ulls hus på Campus Ultuna
Kors, vad den Kraemer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän
Och där i Hamnen, som förr stod öde,
undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kraemer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän
Ur Glunt No 4 av Gunnar Wennerberg
Robert von Kraemer och hans hustru Maria Charlotta var mycket sociala och skapade en positiv atmosfär på slottet som spred sig i stan.
Landshövdingens militär karriär hade gett honom många värdefulla kontakter och både Karl XIV Johan och kronprins Oscar var nära bekanta. När sönerna kom hit för att studera var slottet och familjen en självklar mötesplats.
Familjen hade ett stort nätverk och deltog i kretsarna kring Erik Gustaf Geijer, Gunnar Wennerberg, P D Atterbom och Malla Silfverstolpe m fl. Även Fredrika Bremer, H C Andersen och Jenny Lind när de var på besök i Uppsala
Satte sig grundligt in i sitt nya ämbete. Det fanns tvivlare – skulle en militär kunna ….?
Undervisades dagligen i flera månader – av kammarrådet Julin.
Fick inblick i länets tillstånd och i de löpande ärenden som föreläggs en landshövding
1831 - Närvarande, som ordförande, vid alla taxeringskommittéer
Fick noggrann kännedom om egendomars läge, värde och ägare, till nytta vid prövningskommittéerna
Genomgång med tjänstemännen på slottet - fann en kassabrist på 4 500 riksdaler mm
Tog fram långsiktiga planer
1830 - Skogsrannsakningar i 17 häradsallmänningar o 6 kronoparker. Det skedde oftast ridande - i sällskap med kronobetjäningen. Länsman saknades under en insats - han var ovan att rida och hade fått skavsår på magen - fick ge upp. Stora missbruk upptäcktes och beivrades. Flera djärva rån och poströverier hade skett i skogarna. Lät genom budkavle sammankalla allmogen till skallgång. Anförde själv kedjorna. Lyckades - under hetsjakt - gripa 22 förrymda fångar.
Bildade gatuföreningar - breddade och stenlade gatorna och anlade trottoarer. Planterade träd – kastanjerna längs ån är ett exempel. Arganska oljelyktor hängdes upp 1833 - Lyste ”alla kvällar då månen inte lyste”
1860 - Gasverket togs i bruk, 171 gaslyktor sattes ut, skapade en betydligt mera ”upplyst” stad
Robert von Kraemer var en driftig landshövding och länet fick en stark utveckling under hans tid.
Nya planteringar, muddrade farleder, sjösänkningar, geologiska undersökningar, brandstodsbolag för att nämna några satsningar.
Det la grunden till Ultuna, SGU, Länsförsäkringar och Kappen i Örsundsbro och utgjorde många värdefulla insatser under de nödår som drabbade länet.
"Om den uppskattning som kom Kraemer till del, vittnar bl a Landshöfding von Kraemer:s understödsfond för missväxtskadade inom Uppsala län, som hushållningssällskapet bildade genom insamling vid Kraemers avgång som ordförande januari 1863; Kraemer tillsköt själv ett betydande belopp."
Anna Williams skriver: Sommaren 1855 firades hans 25 år som landshövding. Uppvaktades överdådigt i dagarna tv med minnespeng i guld, folkfest, tal, avtäckning av porträtt i olja i Rådhuset, körsång, kanonsalut och sexa i Botaniska trädgården. "Herr Landshövdingen bars därefter under sång genom trädgården och efter lifliga hurrarop för dagens firade hjelte åtskildes man omkring kl.11 på aftonen."
Samma år valdes von Kraemer in som hedersledamot i Kungl. Vetenskaps-Societeten. Invalet skulle snabbt visa sig vara lyckosamt. I februari 1568 kunde man konstatera att han sammanlagt bidragit med 3 000 rdr rmt. (Hans Ellegren)
"För åkerbruket och många andra näringsgrenar har vår Landsherre gjort mer än alla hans företrädare"
När den åldrige Kraemer tänkte över sitt liv hade han många olika minnes-bilder av upplänningarnas tacksamhet att glädjas åt. "Bland de många bevis på erkänsla och välvilja som jag under min långa tjänstetid rönt ... framstår kanhända bjärtast för mitt minne en enkel gärd. Till mig kom nämligen en sommarmorgon på Taxnäs efter det svåra missväxtåret en deputation av länets allmoge, anförd av en gammal häradsdomare. Han sade bland annat: Vi bönder, vi förstå oss inte på att lägga våra ord granna och icke ha vi något att ge och bjuda på, men vi lova att vi skola läa våra barn välsigna Edert namn."
I början av 1800-talet fanns det i Uppsala bara två broar över Fyrisån, Dombron och Nybron. Den gamla Islandsbron förstördes vid vårflödet i ån 1692 och återuppfördes inte förrän 1841 på von Kræmers initiativ.
Tre broar Västgötaspången, Islandsbron och Järnbron byggdes under von Kræmers tid, med tre olika finansiärer.
”Längs utmed ån där Du ser promenaden betade fordom några magra fän….”Det är alltså promenaden från Flustret och ner mot Ulleråker som samme Kræmer lät anlägga och trädplantera i samband med att han såg till att Stadsträdgården anlades.
”Landshövdingens hage” blir promenadplats
Allé med lönnar och almar planterades längs Fyrisån - Strömparterren
Lät fylla igen lergropar och grustag i slottsbacken
Bekostade området sydväst om slottet - rosor runt slottet
Bokarna i Bleke backe
Alléer utmed infartsvägarna – makadamiserades
1862 – Uppsala Trädgårdssällskap - Experimentfält
Kongl. Svenska Landtbruks-Academien inrättades av Karl XIII, på förslag av kronprinsen Karl Johan den 28 december 1811 och installerades den 28 januari 1813 som ett organ för lanthushållningens främjande i Sverige. På mötet, som hölls på Vetenskapsakademiens hus vid Stora Nygatan i Gamla Stan, började en av talarna med: Mina Herrar. Jag har föreslagit Konungen att stifta en Landtbruksakademie. Hans Majestät har gillat mitt förslag, och utnämner mig till Academiens Praeses. Talaren var alltså kronprinsen Karl Johan. Sedan dess har Akademien haft en årlig högtidssammankomst detta datum.
För att markera skogsbrukets betydelse fick akademien den 1 januari 1956 namnet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Lantbruket var prioriterat område, Sverige måste till och med importera smör. 1848 inrättas Ultuna lantbruksinstitut på initiativ av Robert von Kraemer och Johan Arrhenius. Där fanns tidigare både lantbruksskola och lantbruksläroverk.
Kungsgården uppläts åt Ultuna lantbruksinstitut för bostäder, lärosalar och matsal. Kraemer var ordförande 1848-1864. Under åren 1856-1864 byggs Ladugården med flyglar
"För åkerbruket och många andra näringsgrenar har vår Landsherre gjort mer än alla hans företrädare"
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/