Robert von Kræmer

Landshövding i Uppsala län och ståthållare på Uppsala slott 1830 - 1862

Porträttet hänger i Ulls hus på Campus Ultuna

En månskensnatt på Slottsbacken.

Kors, vad den Kraemer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
Längs utmed ån, där du ser Promenaden,
betade fordom några magra fän

Och där i Hamnen, som förr stod öde,
undsätts nu hela Uppsala län.
Kors, vad den Kraemer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän

Ur Glunt No 4 av Gunnar Wennerberg

En levande stad

Robert von Kraemer och hans hustru Maria Charlotta var mycket sociala och skapade en positiv atmosfär på slottet som spred sig i stan.

Landshövdingens militär karriär hade gett honom många värdefulla kontakter och både Karl XIV Johan och kronprins Oscar var nära bekanta. När sönerna kom hit för att studera var slottet och familjen en självklar mötesplats.

Familjen hade ett stort nätverk och deltog i kretsarna kring Erik Gustaf Geijer, Gunnar Wennerberg, P D Atterbom och Malla Silfverstolpe m fl. Även Fredrika Bremer, H C Andersen och Jenny Lind när de var på besök i Uppsala

Bytte svärdet mot plogen

Satte sig grundligt in i sitt nya ämbete. Det fanns tvivlare – skulle en militär kunna ….?
Undervisades dagligen i flera månader – av kammarrådet Julin.
Fick inblick i länets tillstånd och i de löpande ärenden som föreläggs en landshövding

1831 - Närvarande, som ordförande, vid alla taxeringskommittéer
Fick noggrann kännedom om egendomars läge, värde och ägare, till nytta vid prövningskommittéerna

Genomgång med tjänstemännen på slottet - fann en kassabrist på 4 500 riksdaler mm

Tog fram långsiktiga planer

Lärde känna länet

1830 - Skogsrannsakningar i 17 häradsallmänningar o 6 kronoparker. Det skedde oftast ridande - i sällskap med kronobetjäningen. Länsman saknades under en insats - han var ovan att rida och hade fått skavsår på magen - fick ge upp. Stora missbruk upptäcktes och beivrades. Flera djärva rån och poströverier hade skett i skogarna. Lät genom budkavle sammankalla allmogen till skallgång. Anförde själv kedjorna. Lyckades - under hetsjakt - gripa 22 förrymda fångar.

Bildade gatuföreningar - breddade och stenlade gatorna och anlade trottoarer. Planterade träd – kastanjerna längs ån är ett exempel. Arganska oljelyktor hängdes upp 1833 - Lyste ”alla kvällar då månen inte lyste”

1860 - Gasverket togs i bruk, 171 gaslyktor sattes ut, skapade en betydligt mera ”upplyst” stad

Driftig och omtyckt

Robert von Kraemer var en driftig landshövding och länet fick en stark utveckling under hans tid.

Nya planteringar, muddrade farleder, sjösänkningar, geologiska undersökningar, brandstodsbolag för att nämna några satsningar.

Det la grunden till Ultuna, SGU, Länsförsäkringar och Kappen i Örsundsbro och utgjorde många värdefulla insatser under de nödår som drabbade länet.

"Om den uppskattning som kom Kraemer till del, vittnar bl a Landshöfding von Kraemer:s understödsfond för missväxtskadade inom Uppsala län, som hushållningssällskapet bildade genom insamling vid Kraemers avgång som ordförande januari 1863; Kraemer tillsköt själv ett betydande belopp."

Anna Williams skriver: Sommaren 1855 firades hans 25 år som landshövding. Uppvaktades överdådigt i dagarna tv med minnespeng i guld, folkfest, tal, avtäckning av porträtt i olja i Rådhuset, körsång, kanonsalut och sexa i Botaniska trädgården. "Herr Landshövdingen bars därefter under sång genom trädgården och efter lifliga hurrarop för dagens firade hjelte åtskildes man omkring kl.11 på aftonen."

Samma år valdes von Kraemer in som hedersledamot i Kungl. Vetenskaps-Societeten. Invalet skulle snabbt visa sig vara lyckosamt. I februari 1568 kunde man konstatera att han sammanlagt bidragit med 3 000 rdr rmt. (Hans Ellegren)

"För åkerbruket och många andra näringsgrenar har vår Landsherre gjort mer än alla hans företrädare"

När den åldrige Kraemer tänkte över sitt liv hade han många olika minnes-bilder av upplänningarnas tacksamhet att glädjas åt. "Bland de många bevis på erkänsla och välvilja som jag under min långa tjänstetid rönt ... framstår kanhända bjärtast för mitt minne en enkel gärd. Till mig kom nämligen en sommarmorgon på Taxnäs efter det svåra missväxtåret en deputation av länets allmoge, anförd av en gammal häradsdomare. Han sade bland annat: Vi bönder, vi förstå oss inte på att lägga våra ord granna och icke ha vi något att ge och bjuda på, men vi lova att vi skola läa våra barn välsigna Edert namn."

Båttrafik

I början av 1800-talet fanns det i Uppsala bara två broar över Fyrisån, Dombron och Nybron. Den gamla Islandsbron förstördes vid vårflödet i ån 1692 och återuppfördes inte förrän 1841 på von Kræmers initiativ.

Tre broar Västgötaspången, Islandsbron och Järnbron byggdes under von Kræmers tid, med tre olika finansiärer.

Försköna staden

”Längs utmed ån där Du ser promenaden betade fordom några magra fän….”Det är alltså promenaden från Flustret och ner mot Ulleråker som samme Kræmer lät anlägga och trädplantera i samband med att han såg till att Stadsträdgården anlades.

”Landshövdingens hage” blir promenadplats

Allé med lönnar och almar planterades längs Fyrisån - Strömparterren

Lät fylla igen lergropar och grustag i slottsbacken

Bekostade området sydväst om slottet - rosor runt slottet

Bokarna i Bleke backe

Alléer utmed infartsvägarna – makadamiserades

1862 – Uppsala Trädgårdssällskap - Experimentfält

Lantbruket

Kongl. Svenska Landtbruks-Academien inrättades av Karl XIII, på förslag av kronprinsen Karl Johan den 28 december 1811 och installerades den 28 januari 1813 som ett organ för lanthushållningens främjande i Sverige. På mötet, som hölls på Vetenskapsakademiens hus vid Stora Nygatan i Gamla Stan, började en av talarna med: Mina Herrar. Jag har föreslagit Konungen att stifta en Landtbruksakademie. Hans Majestät har gillat mitt förslag, och utnämner mig till Academiens Praeses. Talaren var alltså kronprinsen Karl Johan. Sedan dess har Akademien haft en årlig högtidssammankomst detta datum.

För att markera skogsbrukets betydelse fick akademien den 1 januari 1956 namnet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Ultuna

Lantbruket var prioriterat område, Sverige måste till och med importera smör. 1848 inrättas Ultuna lantbruksinstitut på initiativ av Robert von Kraemer och Johan Arrhenius. Där fanns tidigare både lantbruksskola och lantbruksläroverk.

Kungsgården uppläts åt Ultuna lantbruksinstitut för bostäder, lärosalar och matsal. Kraemer var ordförande 1848-1864. Under åren 1856-1864 byggs Ladugården med flyglar

"För åkerbruket och många andra näringsgrenar har vår Landsherre gjort mer än alla hans företrädare"