Sidhuvudbild
Meny

Kröningar

Det är så här det är ....

... han kröntes här

Gustav Vasas kröning skedde den 12 januari 1528 i Uppsala domkyrka – och inte i någon annan stad.

På olika ställen i ”litteraturen”, inte minst den digitala, står att han kröntes i Strängnäs, men det var där han valdes till kung den 6 juni 1523.

Andra nämner Stockholm och anknyter då till Johan Gustaf Sandbergs och Carl Larssons pampiga målningar där Gustav Vasa rider in i Stockholm på sin vita häst.

Alltså firas inte heller nationaldagen till minne av Gustav Vasas kröning.

Gustav Vasa började bygga slottet 1549, drygt tjugo år efter sin kröning. Han firade sin kröning i Ärkebiskopsborgen

och så här - från och med Erik XIV:s kröning

Erik-XIV-mot-kyrkan-001-2.jpg Kröningen var en ceremoni som bekräftade att en ny regent hade bestigit tronen. Kristen symbolik blandades med världsliga element.

Höjdpunkten var akten i kyrkan där kungen blev symboliskt delaktig av gudomlig kraft och för-vandlades till "kung av Guds nåde".

Erik-XIV-krons-001-3.jpg Kungen avlade kungaeden med två fingrar på Bibeln. Ärkebiskopen smorde hans bröst, panna och handleder med helig olja.

Kungen tog emot regalierna, tecknen på hans kungliga värde: kronan, svärdet, spiran, äpplet och nyckeln.

Drottningen tog endast emot kronan, äpplet och spiran. För de regerande drottningarna Kristina och Ulrika Eleonora gällde samma som för männen - de fick alla fem regalierna.

Kröningsvägen

Erik-XIV-fran-kyrkan-001-2.jpg Odinslund är en viktig del av kröningsstråket. Det börjar på slottets borggård, går nerför slottsbacken, passerar Odinslund och slutar vid domkyrkans västra port.

Här gick processionerna vid de kungliga kröningarna i nära 200 år

Erik XIV var den första att krönas enligt denna sed. Vid Gustav Vasas kröning fanns inte Uppsala slott. Ulrika Eleonora var den sista att krönas i Uppsala domkyrka. Drottning Kristina och Karl XII kröntes i Stockholm, det gjorde även de övriga efter Ulrika Eleonora. Oscar II var den siste som kröntes.

Längs kröningsstråket kastades även kröningsmynten ut till folket och mat och dryck serverads.

Kröningsmåltiden

Torneringar, djurhetsningar

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekniken från Italien, Konsten på Slottet kan ses vid olika evenemang och privata visningar

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare. Byalaget fortsätter vårda området de lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Edlingska hörnan

Edlingska gården Foto Scribo Låt Edlingska gården bli utgångs-punkt för din vandring - eller flera om du inte hinner/orkar allt på en gång.

Runt hörnet, på Kyrkogårdsgatan ligger Arrheniuska gården. Här har Agnes Wold vuxit upp liksom hennes morfar Svante Arrhenius. Gå in genom grinden och ta en stilla promenad förbi huset och ut på andra sidan.

Fortsätt Kyrkogårdsgatan (norrut) och du passerar Katedralskolan efter ett par kvarter. Därefter kommer du till Biotopia som du inte skall missa. Utanför museet står Hanna Belings Vildsvinsunge - och över hela glaspartiet mot Vasaparken finns Fågel, fisk eller mittemellan av Ulla Fries. Ute i parken står Roland Perssons Natura Armanium. Ett skåp för natursaker - alltså mycket att spana in.

På andra sidan

På andra sidan Kyrkogårdsgatan finns Ekonomikum där skydds-rummet gjorts om till två läsesalar - så läckert. På parksidan finns två konstverk av Liss Erikson - Manlig torso och Paret.

Till vänster om Ekonomikum ligger Musicum och Observatorieparken med det gamla Observatoriet.

Fortsätter man över S:t Johannesgatan kommer man till Gamla kyrkogården med vackra miljöer, konstverk och mycken historik.