... han kröntes här
Gustav Vasas kröning skedde den 12 januari 1528 i Uppsala domkyrka – och inte i någon annan stad.
På olika ställen i ”litteraturen”, inte minst den digitala, står att han kröntes i Strängnäs, men det var där han valdes till kung den 6 juni 1523.
Andra nämner Stockholm och anknyter då till Johan Gustaf Sandbergs och Carl Larssons pampiga målningar där Gustav Vasa rider in i Stockholm på sin vita häst.
Alltså firas inte heller nationaldagen till minne av Gustav Vasas kröning.
Gustav Vasa började bygga slottet 1549, drygt tjugo år efter sin kröning. Han firade sin kröning i Ärkebiskopsborgen
Kröningen var en ceremoni som bekräftade att en ny regent hade bestigit tronen. Kristen symbolik blandades med världsliga element.
Höjdpunkten var akten i kyrkan där kungen blev symboliskt delaktig av gudomlig kraft och för-vandlades till "kung av Guds nåde".
Kungen avlade kungaeden med två fingrar på Bibeln. Ärkebiskopen smorde hans bröst, panna och handleder med helig olja.
Kungen tog emot regalierna, tecknen på hans kungliga värde: kronan, svärdet, spiran, äpplet och nyckeln.
Drottningen tog endast emot kronan, äpplet och spiran. För de regerande drottningarna Kristina och Ulrika Eleonora gällde samma som för männen - de fick alla fem regalierna.
Odinslund är en viktig del av kröningsstråket. Det börjar på slottets borggård, går nerför slottsbacken, passerar Odinslund och slutar vid domkyrkans västra port.
Här gick processionerna vid de kungliga kröningarna i nära 200 år
Erik XIV var den första att krönas enligt denna sed. Vid Gustav Vasas kröning fanns inte Uppsala slott. Ulrika Eleonora var den sista att krönas i Uppsala domkyrka. Drottning Kristina och Karl XII kröntes i Stockholm, det gjorde även de övriga efter Ulrika Eleonora. Oscar II var den siste som kröntes.
Längs kröningsstråket kastades även kröningsmynten ut till folket och mat och dryck serverads.
Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekni-ken från Italien,
Det behövde aldrig användas i krig. I stället har det an-vänts vid kröningar, vid Gustav II Adolfs rådsmöten och när drottning Kristina abdikerade - och otaliga festligheter, genom åren
Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.
Idag bor Li Bennich-Björkman, första kvinnan på posten, och hennes man där. I huset finns finns även utrymmen för studenterna på den statsvetenskapliga institutionen samt ett samlingsrum - det Gyllenhielmska
Underbara kvarter att vandra i.
Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare.
Öfre Slottsgatans byalag fortsätter att vårda området de kämpade för och lyckades rädda.
Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.
Den roterande kulan är ett super-intressant föremål - konstverk - som inte är så lätta att hitta till här i Uppsala. Den står utanför SGU på Villavägen 18
Kulan väger omkring 1,5 ton, fundamentet omkring 5 ton.
Stenkula och fundament är tillverkade i gnejs som brutits i Getinge stenbrott. Konstverket är tillverkat av Naturstein Roll i Tyskland