Vissa personer lämnar bestående avtryck i Uppsala genom sitt liv och leverne. Det här handlar om två professorer som kom till Uppsala med sex års mellan-rum och initierade verksamheter som inte tillhörde de professioner som de anställts för, utan annat som även människor utanför akademien har kunnat njuta av ända sedan dess.
Den som kom först var Robin Fåhræus som 1928 kallades till en professur i patologi. Han var uppvuxen i en familj fylld av kultur och vackra föremål så när han såg att Rikssalen fortfarande låg i ruiner bestämde han sig för att den skulle återfå sin heder – landshövdingefruarnas torkvind skulle bli en bankettsal.
Slottsarkitekt Hans Matell har betonat att det i stort sett är en mans verk och förtjänst att rikssalen fick nytt liv. Stort tack till denne man, så viktig som Rikssalen är för Uppsala och slottet. Vilka härliga minnen den gett oss. Den 5 november 1932 invigdes den pampiga salen.
Robin Fåhræus har beskrivits som en person med avspänd elegans, som var driftig, ofta djupt försjunken i någon idé, totalt obekymrad av sådana bagateller som trafikregler.
Han var den förste att beskriva sänkan. Upptäckte tidigt skillnaden i hastigheten i sedimenteringen mellan blodkroppar hos gravida kvinnor.
Fåhræus hade stort intresse i läkekonstens historia, han menade att redan de gamla grekerna visste detta och att det låg till grund för åderlåtning.
Robin Fåhræus tillbringade tidigare en tid hos The Svedberg i Uppsala, i samband med att denne hade uppfunnit ultracentrifugen. Det första proteinet de lyckades mäta molekylvikten på var hemoglobin.
Robin Fåhræus var uppväxt i en mycket kulturell familj i Stockholm. Pappa Klas var stor konstsamlare och mamma Olga operasångerska och skådespelerska. De byggde ett magnifikt hus på Lidingö - Högberga - som fortfarande finns kvar, och där nuvarande ägarna har ett rum benämnt efter Robin.
Robin Fåhræus engagerade sig i olika projekt i Uppsala, bland annat i restaureringen av domkyrkan och Gustavianum och en pampig kateder skänkt av Carl Hårleman
Den patologiska institutionen, som han tillhörde, låg på Trädgårdsgatan. Den hade vuxit och var i behov av större lokaler. Lösningen blev en ny byggnad på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Fåhræus använde både arkitektoniska knep och personliga lösningar. Bland annat lät han bygga ett badrum i anslutning till sitt kontor.
Den andre personen var Gregor Paulsson, professor i konsthistoria med konstteori från 1934. Han saknade sin golf och initierade att Upsala Golfklubb bildades och med sitt förflutna från anläggande av flera banor gjorde han detsamma här i Uppsala. Först banan i Norby och sedan den nya på Håmö gård som numera består av 3 enheter.
Han var ordförande i golfklubben under många år och efterträddes av Robin Fåhræus.
Den senare sprudlade av idéer, allt gick inte att genomföra som att anlägga en bana som den vid Via Appia i Rom. Historisk miljö som i Gamla Uppsala uppskattades inte i Uppsala.
Granar från 1700-talet
Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.
Årets hedersupplänning är Ulf Landegren
2023 års utmärkelse tilldelas forskaren och entreprenören Ulf Landegren. Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, har i sin forskning varit en pionjär inom utvecklingen av tekniker som varit av central betydelse för att studera genetisk variation och uttrycket av genernas produkter i form av proteiner. Hans banbrytande arbete har haft stort inflytande inom områden som cancerforskning, genetiska sjukdomar och infektionsdetektion.
Med sitt forskarteam har han byggt en svårslagen patentportfölj, uppfinningar som i sin tur lagt grund för en rad framgångsrika företag. Han har varit en viktig mentor och inspirationskälla för många unga forskare och en förebild för att finna vägar för att forskningen ska leda till både samhällsnytta och utveckling av nya företag. Med sin starka lokala förankring har Ulf också betytt mycket för Uppsala universitet och Uppsala län.
Vernissage 29 september
Fotoutställningen Som vem som helst belyser människor med Downs syndrom och frågor om allas lika värde genom att lyfta fram personen snarare än diagnosen.
Utställningen genomförs som en del av kampanjen Vi ❤ Rocktober som pågår under hela oktober på Skandia Fastigheters köpcentrum runt om i landet. Rocktober som firas globalt under oktober, är också känd som Down Syndrome Awareness Month och syftar, precis som namnet skvallrar om, till att öka allmänhetens medvetenhet om vad Downs syndrom är. Men också vad det inte är. Genom att öka förståelsen och kunskapsnivån bidrar Rocktober både till att förändra attityder och att bemöta fördomar.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Nytt konstverk i Mariefred.
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Så här firades 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/