Vissa personer lämnar bestående avtryck i Uppsala genom sitt liv och leverne. Det här handlar om två professorer som kom till Uppsala med sex års mellan-rum och initierade verksamheter som inte tillhörde de professioner som de anställts för, utan annat som även människor utanför akademien har kunnat njuta av ända sedan dess.
Den som kom först var Robin Fåhræus som 1928 kallades till en professur i patologi. Han var uppvuxen i en familj fylld av kultur och vackra föremål så när han såg att Rikssalen fortfarande låg i ruiner bestämde han sig för att den skulle återfå sin heder – landshövdingefruarnas torkvind skulle bli en bankettsal.
Slottsarkitekt Hans Matell har betonat att det i stort sett är en mans verk och förtjänst att rikssalen fick nytt liv. Stort tack till denne man, så viktig som Rikssalen är för Uppsala och slottet. Vilka härliga minnen den gett oss. Den 5 november 1932 invigdes den pampiga salen.
Robin Fåhræus har beskrivits som en person med avspänd elegans, som var driftig, ofta djupt försjunken i någon idé, totalt obekymrad av sådana bagateller som trafikregler.
Han var den förste att beskriva sänkan. Upptäckte tidigt skillnaden i hastigheten i sedimenteringen mellan blodkroppar hos gravida kvinnor.
Fåhræus hade stort intresse i läkekonstens historia, han menade att redan de gamla grekerna visste detta och att det låg till grund för åderlåtning.
Robin Fåhræus tillbringade tidigare en tid hos The Svedberg i Uppsala, i samband med att denne hade uppfunnit ultracentrifugen. Det första proteinet de lyckades mäta molekylvikten på var hemoglobin.
Robin Fåhræus var uppväxt i en mycket kulturell familj i Stockholm. Pappa Klas var stor konstsamlare och mamma Olga operasångerska och skådespelerska. De byggde ett magnifikt hus på Lidingö - Högberga - som fortfarande finns kvar, och där nuvarande ägarna har ett rum benämnt efter Robin.
Robin Fåhræus engagerade sig i olika projekt i Uppsala, bland annat i restaureringen av domkyrkan och Gustavianum och en pampig kateder skänkt av Carl Hårleman
Den patologiska institutionen, som han tillhörde, låg på Trädgårdsgatan. Den hade vuxit och var i behov av större lokaler. Lösningen blev en ny byggnad på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Fåhræus använde både arkitektoniska knep och personliga lösningar. Bland annat lät han bygga ett badrum i anslutning till sitt kontor.
Den andre personen var Gregor Paulsson, professor i konsthistoria med konstteori från 1934. Han saknade sin golf och initierade att Upsala Golfklubb bildades och med sitt förflutna från anläggande av flera banor gjorde han detsamma här i Uppsala. Först banan i Norby och sedan den nya på Håmö gård som numera består av 3 enheter.
Han var ordförande i golfklubben under många år och efterträddes av Robin Fåhræus.
Den senare sprudlade av idéer, allt gick inte att genomföra som att anlägga en bana som den vid Via Appia i Rom. Historisk miljö som i Gamla Uppsala uppskattades inte i Uppsala.
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/