The Svedberg föddes 30 augusti 1884, dog den 25 februari 1971.
Han kom till Uppsala 1904, fil kand 1905, fil dr 1908 och fick en personlig professor i fysikalisk kemi 1912.
Han behöll den produktivitetstakten. The Svedberg besökte andra veten-skapsmän, byggde upp sitt nätverk och var också inbjuden att föreläsa på olika internationella konferenser.
Fick Nobelpriset i kemi 1926 för sina undersökningar av kolloidala system (partiklar med storlek mellan 1 och 100 nanometer, till exempel proteiner), de stödde de teorier om Brownsk rörelse som Einstein och kollega lagt fram.
Utvecklade analytiska ultracentrifugen och visade bland annat att protein-molekylerna har väldefinierade molekylvikter. Hemoglobinets var den första som bestämdes - tillsammans Robin Fåhreaus.
En svedberg, med beteckningen S, är en enhet som används för att mäta sedimentationskoefficienten vid ultracentrifugering.
The Svedberg arbetade med partikelstrålningens inverkan på olika makro-molekyler. Efter pensionen blev han Gustaf Werner-institutets förste chef, 1957 introducerades strålkirurgi och strålterapi. Det blev senare The Svedberglaboratoriet
Den verksamheten är under avveckling. Läs den intressanta Historiken om Gustaf Werner-cyklotronens tillkomst, Gustaf Werner Institut, The Svedberg-laboratoriet samt användningsområden under de olika tidsperioderna
Tillsammans med Arne Tiselius lade han grunden till Uppsalas höga renommé inom biokemi.
The Svedberg har gett namn åt en geologisk formation på månen; nedslagskratern Svedberg.
The Svedbergs hobby var målning och botanik, inspirerades redan som barn av sin far. Oberoende var hans reste - ensam eller tillsammans med en hustru eller i något vetenskapligt sammanhang så tog han varje tillfälle han fick att utforska växtlivet. Portör och växtpress var ständigt sällskap. Hans herbarium på 11000 ark finns på UU.
Fotografi var ett annat stort intresse, bl a fascinerad av tekniker för att upptäcka, återge och restaurera förlorade och osynliga textpartier i hand-skrifter med fotografins hjälp. Den kunskapen togs tillvara vid faksimilutgåvan av Codex Argentus, där den viktigaste aspekten var textens läsbarhet. Den gavs ut vid universitets 450-års-firande 1927
Träreliefen heter Pan spelar och skapades 1955 av Bror Hjorth för Kemiska institutionen. Man ser både slottet och domkyrkan i bakgrunden. Modell för Pan sägs vara The Svedberg.
The Svedberg var gift fyra gånger, de fick tillsammans tolv barn
Hans olika familjer reste varje år på sommarsemestrar som gav möjlighet till bad, segling - avkoppling. De hade barnflicka och hembiträde.
The Svedberg köpte Vreta udd i början av 1930-talet och genom hans initiativ blev udden ett reservat redan år 1943. Han ville skydda området mot bebyggelse och andra ingrepp. På tomten prunkade orientaliska växter, en del hemförda från hans många utländska resor.
The Svedberg överlät eller donerade sin fastighet på Vreta udd till Uppsala universitet 1959. Eftersom naturreservatet bildades långt tidigare var det alltså redan skyddat när Svedberg överlät fastigheten. Markägaren hade ansvar för skötseln, alltså först Svedberg och därefter Uppsala universitet, ända fram till 2000 när Länsstyrelsen tog över som förvaltare.
1926 fick The Svedberg Nobelpriset i kemi - "for his work on disperse systems".
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/