Gunnar Brusewitz har illustrerat hur Carl Peter Thunberg tog sig genom Uppsala från Botaniska trädgården till sitt kära Tunaberg. Ekipaget fick smeknamnet Skallerormen.
Det här var i slutet av Carl Peter Thunbergs levnad och vid den här tiden var han var en celebritet i Uppsala och i världen. Han valde att donera sina samlingar till Uppsala universitet och där finns nu omkring 27000 herbarieark och 37000 insekter. Catalogue of type specimens. 1. C. P. Thunberg (1743-1828 Insecta
Marie-Christine Skunke har skrivit en bok om Carl Peter Thunberg - Carl Peter Thunberg Botanist and Physician - som visar på hur han byggde upp ett globalt nätverk och hade stort ömsesidigt utbyte. Boken är mycket informativ och läsvärd.
Carl Peter Thunberg var ledamot i vetenskapliga akademier runt om i världen
Han hade inte blivit arkiater eller adlad som han hoppats, men tilldelades Vasaorden.
Först blev han Riddare av Vasaorden i samband med sin donation. Senare blev han Kommendör av Vasaorden.
Han lät komplettera det porträtt - som Per Krafft den yngre målat - med Vasaordens gröna band.
Carl Peter Thunberg reste utomlands som många andra för att studera. Hans mål var Paris, där han skulle studera medicin. Han besökte först Amsterdam och Nicolaus Laurens Burman och hans son som gav Thunberg möjlighet att följa med VOC - Verenigde Oostindische Compagnie - till Japan, Holländarna var de enda som hade rätt att komma in i Japan. Han anställdes som extra kirurg på skeppet ”Schoonzigt” efter att ha avslutat sina studier till kirurg.
Det första stoppet var Kapstaden som var VOC:s station. Här fick Carl Peter Thunberg lära sig att leva och tala som en holländare. Han tog naturligtvis varje tillfälle att undersöka naturen och var med om olika strapatsrika utflykter.
Han skickade kontinuerligt sina fynd till de som stod på hans lista över välgörare, men även till andra som han ville tacka, hjälpa, ha som vän i framtiden.
Resultaten dokumenterades i Flora capensis del 1-3. Thunberg var den förste som beskrev floran i Sydafrika och har därför kallats den sydafrikanska florans fader.
På väg mot Japan stannade de på Batavia, Thunberg visste inte då om han skulle få fortsätta. De var där en månad och även där byggde Thunberg ett viktigt kontaktnät. Därefter fick de klartecken för sin fortsatta resa.
Det här var den ö - Deshima - som var deras hem under tiden i Nagasaki och där han skulle verka som kirurg för den nederländska handelskolonin. Ön var 250 x 100 meter, bron till fastlandet fick användas för besök på bordellen.
De fick inte lämna ön vilket först tedde sig omöjligt att kunna upptäcka den japanska växtligheten, men olika möjligheter öppnades. De hade med sig djur från Java - för sin egen mathållning - Thunberg letade igenom det foder som studenter kom med tre gånger per dag
Japanerna var enormt intresserade av nyheter från väst, speciellt inom medicinen, och Thunberg utvecklade ett förtroendefullt samarbete som gav honom information på olika sätt.
I samband med resan för avlägga besöket i Edo hos Shogun tog Thunberg varje tillfälle att lämna bärstolen och springa uppför kullarna
Carl Peter Thunbergs besök i Japan resulterade i en flora som naturligtvis väckte stort intresse.
Allt utbyte han hade med botaniska och privata trädgårdar var förstås eftertraktat. Detta var något som inte varit möjligt att få kunskap om tidigare.
Det var ett stort otal fröer, växter, lökar som Thunberg lyckades skicka till Europa.
Kamelian är ett exempel som han gav till Joseph Banks på Kew Garden i London. Kamelian trivdes och Banks valde att dela med sig till olika slottsträdgårdar - Pilnitz i Dresden, Schönbrunn i Wien och Herrenhäuser i Hannover
Kamelian i Pilnitz har stått på samma plats sedan 1801 och blommar varje år med 35 000 blommor
Vintertid skyddas den av ett mer än 13 meter högt och 54 ton tungt växthus som går på räls.
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/