Skytteanska trädgården

Trädgården med sina frukt-träd och höga lindar är om-gärdad av ett högt plank.

Trädgården var indelad i tre delar, den förnämsta delen mangården närmast huvud-byggnaden, nyttoträdgården med fruktträd, bärbuskar och odlingsland.och stall- och fägården där djuren fick vara.

Mangårdens utsträckning är numera markerad med en stenrad.

Jacob Lindbloms trädgård

Det gjordes genomgång av byggnaderna och trädgården när det var dags för en ny skytteansk professor att flytta in..

Jacob Lindblom hade ämbetet 1781-1787 och lämnade en noggrann doku-mentation av trädgården. När han tillträdde fanns ett 50-tal fruktträd i olika storlekar, vinbärs, krusbärs och fläderbuskar. Han valde att plantera ett 20-tal nya ympade fruktträd. Han hyrde även in arbetare för att plantera "200 goda Sparrisrötter" och dränera odlingskvarteren.

År 2000 lades trädgården om med 1792 års trädgårdsdesign som förebild.

Trädgården hotas

På 1960-talet hotades trädgården av expropriering. Göteborgs nationshus vid Drottninggatan såldes för 550 000 kr till firma Anders Diös. Huset revs 1960 för att ge plats åt ett nytt bostads-hus och kravet kom på att ta en del av Skytteanums trädgård. Det blev stort uppror.

Med förenade krafter av dåvarande patronen, den berömda konstnären Stellan Mörner, och professor skytteanus Carl Arvid Hessler - lyckades man stoppa större delen av förslaget. Det hela slutade med att den del av tomten som ligger närmast Drottninggatan fick lämnas.

Arkeologiska undersökningar

Undersökningar har har visat att delar av den första slottsträdgården fick ingå i Skytteanska trädgården i samband med gatuomläggningen på 1600-talet.