Skytteanum

Vissa byggnader väcker ens nyfikenhet mer än andra. En sådan byggnad är Skytteanum som ligger med en del av byggnaden tvärs över Valvgatan. Inga problem att ta sig igenom valvet, men snälla ställ dig inte under valvet och pröva akustiken genom att tjoa – högt och länge - framför allt inte när det är dags att sova.

Skytteanum är nämligen tjänstebostad för professor skytteanus, den professur i vältalighet och statskunskap (ursprungligen politik) som Johan Skytte donerade 1622. I hyllningstalet vid 300-årsminnet av dåvarande professor skytteanus, Rudolf Kjellén, betonade han att den Skytteanska professuren är den första kanslerns morgongåva till Uppsala universitet.

Skytteanum

Den välkända tre våningar höga byggnaden som går i ett valv över Valvgatan. Dess äldsta delar härrör från me-deltiden. Byggnaden rustades upp ordentligt när Johan Skytte köpte den. Den skada-des kraftigt vid stadsbranden 1702. Dagens utseende fick den till största delen vid 1709 års renovering

Fasaderna

På fasaderna står några bokstäver i järn - H J S F R - F M N T G. Bokstäverna står för Herr Johan Skytte Friherre Riksråd - Fru Maria Nääf till Grönsöö. Bokstäverna är inte ankarslutar.

På fasaden mot Fyrisån finns även en tavla med Johan Skyttes och Maria Näfs vapensköldar samt inskriften HER JOHAN SKYTTE FRV MARIA NAEFWE

På gaveln mot trädgården står siffrorna 1709. De markerar den stora ombyggnationen som gjordes det året. Skytteanum som var i dåligt skick skadades ordentligt vid branden 1702 och uthusen brann ned liksom planket och porten.

Gaveln mot domkyrkan

Huset ingick i bogårdsmuren runt domkyrkan. De tre låga fördjupningarna i huset tillhörde den.

På gaveln finns en inskrifts-tavla av sten:
MEMORIAE, SACRUM. Testem grati animi pro magnis dextra Iehovae / Me quibus, has Skytte Iohannes / Aedes extruxi, in Duderhoff Baro liber. Eas ne / Quis violet; Deus est vindex. Tu has Christe, meosque / In landesque tuas, et publica commoda ferva/ 1626

Som översatt blir:
Till minne och tacksägelse för de stora gåvor, som Guds hand beskärt mig, har jag Johan Skytte, friherre till Duderhoff, uppbyggt detta hus. Må ingen göra det skada! Gud är en hämnare. Du, o Kristus, bevare detta hus och mina efterkom-mande, till din ära och det allmänna bästa! 1626.

I Skytteanum finns även lokaler för den Statsvetenskapliga institutionen. Konferensrummet på entréplanet har fått namn efter Carl Carlsson Gyllenhielm. Hans stipendiedonation från 1629 gav två adliga studenter underhåll till att bo och studera i Skytteanum. Tidigare fanns studentrum på tredje våningen

Atterbomska huset

Atterbomska huset, Skytteanums gårdshus, byggdes 1782 av Jacob Lindblom under hans tid som skytteansk professor. Det inrymde ursprungligen brygghus, bagarstuga, mangelbod och visthus. Det rymde också en spannmålsvind och två boningsrum.

Där bodde senare gårdskarlen och vaktmästaren Frans Arvid Ahlström med sin familj. Gunilla Lindberg, som bodde i domtrapphuset, alltså högre upp, kunde se det Atterbomska huset över den mur som då fanns här.

Numera finns där tjänsterum för lärare och forskare vid institutionen för statsvetenskap.

Stallbyggnaderna byggdes upp efter branden 1702. Används idag som förråd.

Atterbomska huset har fått sitt namn av att Per Daniel Amadeus Atterbom bodde där åren 1807.1810.

Skytteanska trädgården

Trädgården med sina frukt-träd och höga lindar är om-gärdad av ett högt plank. Trädgården är indelad i tre delar, den förnämsta delen mangården närmast huvud-byggnaden, stall- och fägår-den, samt nyttoträdgården med fruktträd, bärbuskar och odlingsland.

Nyttoträdgården blev väl dokumenterad när professor Jacob Lindblom lämna-de den Skytteanska professuren som han innehaft 1781–1787. År 2000 lades trädgården om med 1792 års trädgårdsdesign som förebild.

Som UNT skriver - Skytteanska trädgården basunerar inte ut sin existens

Trädgården hotas

På 1960-talet hotades trädgården av expropriering. Göteborgs nationshus vid Drottninggatan såldes för 550 000 kr till firma Anders Diös .Det revs 1960, där skulle ett nytt bostadshus byggas och kravet kom på att ta en del av Skytteanums trädgård. Med förenade krafter av dåvarande patronen, den berömda konstnären Stellan Mörner, och professor skytteanus Carl Arvid Hessler - lyckades man stoppa större delen av förslaget. Det blev stort uppror och det slutade med ett den del av tomten som ligger närmast Drottninggatan fick lämnas.

Johan Skyttes boende

Johan Skytte och hans familj bodde aldrig i Skytteanum. Han köpte fastigheten till bostad för innehavaren av den skytteanska professuren.

Besök Grönsöö slott och lär mer om deras liv där



Familjen hade bland annat en fastighet i Stockholm vid Södermalmstorg 4. Johan Skytte uppförde huset på 1640-tale, han hann aldrig flytta in, men hans arvingar färdigställde byggnaden som stod klar senast 1649.