Sidhuvudbild
Meny

Skytteanum

Vissa byggnader väcker ens nyfikenhet mer än andra. En sådan byggnad är Skytteanum som ligger med en del av byggnaden tvärs över Valvgatan. Inga problem att ta sig igenom valvet, men snälla ställ dig inte under valvet och pröva akustiken genom att tjoa – högt och länge - framför allt inte när det är dags att sova.

Skytteanum är nämligen tjänstebostad för professor skytteanus, den professur i vältalighet och statskunskap (ursprungligen politik) som Johan Skytte donerade 1622. I hyllningstalet vid 300-årsminnet av dåvarande professor skytteanus, Rudolf Kjellén, betonade han att den Skytteanska professuren är den första kanslerns morgongåva till Uppsala universitet.

Universitetskansler

Johan SKytte var universitetskansler vid Uppsala universitet 1622-1645. Han var egentligen inte den förste för Jacob Ulfsson hade samma titel från det att universitetet startade sin verksamhet (tack vare honom) 1477 till 1515 då han avgick som ärkebiskop.

Johan Skytte blev även kansler för det universitet som han grundade i Dorpat (nuvarande Tartu) 1632

The University of Tartu was founded in 1632 by the Swedish king Gustavus Adolphus. It was initially called Academia Dorpatensis. The necessary preparations for creating a university in Tartu (then Dorpat) were made by Johan Skytte, governor general of Livonia.

Academia Dorpatensis, modelled after the University of Uppsala in Sweden, was intended to pursue research and advance learning in a wide variety of disciplines. The University of Tartu (UT) has continued to adhere to this approach throughout the centuries, and remains today the only classical university in Estonia. Research at UT focuses on subjects as diverse as medicine and philosophy, genetics and computer science

Första professor skytteanus

Nuvarande innehavare är Li Bennich-Björkman som är den första kvinnan på vad som sannolikt är världens äldsta professur inom detta område.

Den förste skytteanske professorn var Johannes Simonius som 1624 kallades till den nyinrättade professuren. De fem första professorerna var alla från Tyskland.

Skytteanum

DSCN3293.JPG Skytteanum – Den välkända tre våningar höga byggnaden som går i ett valv över Valv-gatan.

Husets äldsta delar härrör från medeltiden. Byggnaden rustades upp ordentligt när Johan Skytte köpte den, det hade varit en brand 1572. Bygganden skadades även kraftigt vid stadsbranden 1702. Dagens utseende fick den till största delen vid 1709 års renovering

Fasaderna

På fasaderna står några bokstäver i järn - H J S F R - F M N T G. Bokstäverna står för Herr Johan Skytte Friherre Riksråd - Fru Maria Nääf till Grönsöö. Bokstäverna är inte ankarslutar.

På fasaden mot Fyrisån finns även en tavla med johan Skyttes och Maria Näfs vapensköldar.samt inskriften HER JOHAN SKYTTE FRV MARIA NAEFWE

På gaveln mot trädgården står siffrorna 1709. De markerar den stora ombyggnationen som gjordes det året. Skytteanum som var i dåligt skick skadades ordentligt vid branden 1702 och uthusen brann ned liksom planket och porten.

Gaveln mot domkyrkan

Norragaveln.jpg Huset ingick i bogårdsmuren runt domkyrkan. De tre låga fördjupningarna i huset tillhörde den.

På gaveln finns en inskrifts-tavla av sten:
MEMORIAE, SACRUM. Testem grati animi pro magnis dextra Iehovae / Me quibus, has Skytte Iohannes / Aedes extruxi, in Duderhoff Baro liber. Eas ne / Quis violet; Deus est vindex. Tu has Christe, meosque / In landesque tuas, et publica commoda ferva/ 1626

Som översatt blir:
Till minne och tacksägelse för de stora gåvor, som Guds hand beskärt mig, har jag Johan Skytte, friherre till Duderhoff, uppbyggt detta hus. Må ingen göra det skada! Gud är en hämnare. Du, o Kristus, bevare detta hus och mina efterkom-mande, till din ära och det allmänna bästa! 1626.

I Skytteanum finns även lokaler för den Statsvetenskapliga institutionen. Konferensrummet på entréplanet har fått namn efter Carl Carlsson Gyllenhielm. Hans stipendiedonation från 1629 gav två adliga studenter underhåll till att bo och studera i Skytteanum. Tidigare fanns studentrum på tredje våningen

Atterbomska huset

Atterbomska huset, Skytteanums gårdshus, byggdes 1782 av Jacob Lindblom under hans tid som skytteansk professor. Det inrymde ursprungligen brygghus, bagarstuga, mangelbod och visthus. Det rymde också en spannmålsvind och två boningsrum.

Där bodde senare gårdskarlen och vaktmästaren Frans Arvid Ahlström med sin familj. Gunilla Lindberg, som bodde i domtrapphuset, alltså högre upp, kunde se det Atterbomska huset över den mur som då fanns här.

Numera finns där tjänsterum för lärare och forskare vid institutionen för statsvetenskap.

Stallbyggnaderna byggdes upp efter branden 1702. Används idag som förråd.

Atterbomska huset har fått sitt namn av att Per Daniel Amadeus Atterbom bodde där åren 1807.1810.

Skytteanska trädgården

DSCN3062.JPG Trädgården med sina frukt-träd och höga lindar är om-gärdad av ett högt plank. Trädgården är indelad i tre delar, den förnämsta delen mangården närmast huvud-byggnaden, stall- och fägår-den, samt nyttoträdgården med fruktträd, bärbuskar och odlingsland.

Nyttoträdgården blev väl dokumenterad när professor Jacob Lindblom lämna-de den Skytteanska professuren som han innehaft 1781–1787. År 2000 lades trädgården om med 1792 års trädgårdsdesign som förebild.

Som UNT skriver - Skytteanska trädgården basunerar inte ut sin existens

Trädgården hotas

På 1960-talet hotades trädgården av expropriering. Göteborgs nationshus vid Drottninggatan såldes för 550 000 kr till firma Anders Diös .Det revs 1960, där skulle ett nytt bostadshus byggas och kravet kom på att ta en del av Skytteanums trädgård. Med förenade krafter av dåvarande patronen, den berömda konstnären Stellan Mörner, och professor skytteanus Carl Arvid Hessler - lyckades man stoppa större delen av förslaget. Det blev stort uppror och det slutade med ett den del av tomten som ligger närmast Drottninggatan fick lämnas.

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekniken från Italien, Konsten på Slottet kan ses vid olika evenemang och privata visningar

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare. Byalaget fortsätter vårda området de lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Edlingska hörnan

Edlingska gården Foto Scribo Låt Edlingska gården bli utgångs-punkt för din vandring - eller flera om du inte hinner/orkar allt på en gång.

Runt hörnet, på Kyrkogårdsgatan ligger Arrheniuska gården. Här har Agnes Wold vuxit upp liksom hennes morfar Svante Arrhenius. Gå in genom grinden och ta en stilla promenad förbi huset och ut på andra sidan.

Fortsätt Kyrkogårdsgatan (norrut) och du passerar Katedralskolan efter ett par kvarter. Därefter kommer du till Biotopia som du inte skall missa. Utanför museet står Hanna Belings Vildsvinsunge - och över hela glaspartiet mot Vasaparken finns Fågel, fisk eller mittemellan av Ulla Fries. Ute i parken står Roland Perssons Natura Armanium. Ett skåp för natursaker - alltså mycket att spana in.

På andra sidan

På andra sidan Kyrkogårdsgatan finns Ekonomikum där skydds-rummet gjorts om till två läsesalar - så läckert. På parksidan finns två konstverk av Liss Erikson - Manlig torso och Paret.

Till vänster om Ekonomikum ligger Musicum och Observatorieparken med det gamla Observatoriet.

Fortsätter man över S:t Johannesgatan kommer man till Gamla kyrkogården med vackra miljöer, konstverk och mycken historik.