Sidhuvudbild
Meny

Kristina Edström

EXCELLENT CONDUIT FOR BRIGHT SPARKS

Kristina Edströms projects win research funding in the multimillion-krona class year after year, and she has put Uppsala University’s battery research on the world map. But today Kristina Edström’s main focus is on guiding promising young researchers at the Ångström Lab. ‘It’s all about building something for the long term — something with both depth and breadth.’

In the past few decades, hopes concerning future energy systems have been associated to a high degree with development of smarter and more efficient batteries. Batteries that are smaller, cheaper and recyclable, but with greater storage capacity and better performance, are reflected in major grants for battery research. One of the most rewarded research teams is headed by Kristina Edström, Professor of Inorganic Chemistry.

‘Today, battery research is often driven by the automotive industry’s wish for development of electric cars and hybridisation. Companies used to say: “A battery’s something we buy — it just has to work.” Today they say: “We’ve got to understand what’s inside as well.” There’s a huge, positive difference.’

Her battery group recently received SEK 27 million from the Battery Fund, a research and development programme focusing on battery reuse and recycling, and on vehicle batteries, run jointly by the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. That, says Kristina Edström, was an encouraging signal.

‘Battery research is gradual and based on understanding of a huge number of complex reactions. To succeed in phasing out hazardous chemicals from environmental cycles, we’re looking for renewable, recyclable raw materials to replace copper, lead and other substances that cause heavy carbon emissions.’

Daniel Brandell

Battery.jpg

One example is the work of her colleague Daniel Brandell, who has made good progress. In autumn 2014, his group reported that they had developed a lithium battery with chemicals made from pine resin and alfalfa sprouts. The energy content proved to be comparable to ordinary lithium-ion batteries, but what was most striking was that it was possible to reuse the battery components while retaining nearly 100% capacity.

‘It’s extremely exciting that our scientists have now established how this material behaves and been able to build unusual new structures,’ Edström says. ‘Producing a new material that no one else has looked at is great fun, especially if it’s a young person who does it.’

She herself is seldom in the lab nowadays. She has to find time for so many other commitments: being Vice Dean for Research at the Faculty of Science and Technology, chairing the STandUp for Energy research programme, supervising seven doctoral students, teaching various courses and so on. She also heads research at the Ångström Advanced Battery Centre (ÅABC), the largest battery research group in the Nordic countries, with its 40-odd members.

‘You have to dare let go of your own need for control, and delegate certain tasks to your colleagues. Still, I like to be there and create a team spirit,’ she says.

‘Think of a battery composed of one negative and one positive pole, and something in between to prevent short-circuiting. In our battery group I’ve researched the negative electrode and what happens there. Then I’ve got a small group with a senior researcher who does a lot of work on the positive electrode. And Daniel Brandell has a tremendous lot of responsibility for what goes in between, the electrolyte. So, together, the three of us have become a well-functioning battery,’ chuckles Edström.

The group functions so well that it leads the world in terms of understanding, and making use of, the interface between the negative electrode material and the electrolyte, and how it affects stability in temperature differences. This creates scope for faster charging of batteries irrespective of weather conditions.

Do you have any wishes about how your battery research should develop?
‘In battery research you keep getting stuck, as the problems it involves are complex. But initiatives in areas like interfaces and surface effects shouldn’t detract from the support for more penetrating chemicals research. What’s needed most of all is more research in developing methods that can be used in other areas, in the event that we need to change the direction of battery research in the future.’
Anneli Björkman

IVAs guldmedaljer 2020

Professor Kristina Edström tilldelades Akademiens Guldmedalj för sin framstående batteriforskning som innebär att världen kommit närmare en lösning för energilagring, som är av största betydelse för samhället. Utvecklingen, under hennes ledning, av nästa generations batteriteknik för tillämpningar inom fordonsindustrin, är världsledande. Hennes förmåga att inspirera och vägleda unga bygger framgångsrikt en stark forskargrupp.

IVAs högtidssammankomst 2021
Guldmedaljerna börjar presenteras från 59 minuter - Kristina Edström kommer först.

Stubbe.jpg

Granpyramiderna förnyas

Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.

Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.

Li Bennich-Björkmans nya bok

Det fanns inte ...

Sverige 500 år

Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.

https://sverige500ar.se

Gustav Vasa 500 år

2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.

https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/

Uppsala domkyrka

Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung

Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,

Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.

Vasajubileum på Gripsholms slott

Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.

2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.

Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.

– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.

Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.

Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.

Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!

Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500

Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.

Kalmar slott

I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.

Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.

Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.

https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa

Strängnäs

Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.

https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan

Intåget 1523

Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.

Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!

https://www.vasasintag2023.se/