Svante Arrhenius föddes 19 februari 1859 på Wiks slott där hans far Svante Gustaf var förvaltare. Där finns en stor minnessten längs vägen ner till vattnet. Svantes mor Carolina Thunberg var sin mans kusin, de gifte sig 1855.
1862 flyttade familjen till Uppsala och Kyrkogårdsgatan 19 som kallas den Arrheniuska gården. En fin ämbetsmannagård från början av 1800-talet med stor trädgård.
Hans barn Sven Arrhenius och Anna-Lisa Arrhenius-Wold donerade gården till Uppsala universitet 1967. Svante Arrhenius är Agnes Wolds morfar. Agnes Wold välkomnades till hedersdoktor vid vinterpromotionen 27 januari 2023.
Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I flera uppmärksammade artiklar har Agnes Wold visat på att kvinnor systematiskt missgynnats vid tillsättning av akademiska tjänster och att kvinnor behövt ha betydligt bättre akademiska meriter än män för att få framgång vid ansökningar om tjänster och forskningsanslag.
Svante A började på Katedralskolan, två kvarter bort, och upptäcker glädjen med matematik, kemi och fysik. Fann vissa andra ämnen ointressanta och där får han omdömet lat.
Började studera på universitetet HT 1876 och klarar av grundkursen i mate-matik, kemi och fysik på tre terminer. Föreslår och får en resa av sin far, till Paris. Där pågår Konst- och industriutställningen och möter där det nya - tåg, Bells telefoner och framför allt elektriciteten, lysande lampor.
Återvänder till Uppsala med sina nya idéer om att kombinera kemi, fysik och elektricitetsläran. Där blev det stopp, ingen fysik för professor Cleve
Svante Arrhenius kontaktar Stockholms högskola hösten 1881. Där han tas emot med öppna armar, den är inte lika prestigefylld, där kan han börja arbetet med att kombinera kemi, fysik och elektricitet. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Arbetet leder fram till hans avhandling och den nya kemiska teorin. Högskolan var imponerad.
Eftersom han tillhörde Uppsala universitet skulle avhandlingen läggas fram där och sökte upp sin professor. Cleve var inte imponerad och avbröt Svante Arrhenius med att hånskratt och kommentaren "Det var en storartad teori". Avhandlingen läggs fram och får dåliga betyg, alltså ingen framtid i Sverige. Han lämnade senare då ”Ingen av professorerna förstod avhandlingens orginalitet”.
Han kontaktade bland annat professor Wilhelm Ostwald i Riga och reste ut i Europa - Berlin och Grätz - idel spännande miljöer och nya kontakter på hans nivå vetenskapligt.
Återvänder till Sverige 1891. Inte välkommen i Uppsala,.på Stockholms högskola får han en tjänst som professor i fysik
Möter Sofia Rudbeck på Stockholms högskola, hon är medarbetare i laboratoriet. De gifter sig maj 1894 och får en son Olle född november 1896, Sofia lämnar sin man innan sonen är född. Hon ville arbeta, han ville ha en hemmafru. Sofia hade läst kemi och fysik och arbetat på Bofors. Alfred Nobel gav henne ett avlönat forskningsuppdrag om värmestrålning i olika sorters glas.
Finner en annan käresta i Maja Johansson och de gifter sig. De får tre barn - Sven Erik, Ester Sigrid, och Anna-Lisa
Hans släktingar Gustav Arrhenius, Karin Caldwell och Svante Wold har skrivit ” A Tribute to the Memory of Svante Arrhenius (1859-1927): a Scientist Ahead of His Time”
Svante A anses även som växthuseffektpionjär, visade på koldioxidens förmåga att innestänga solvärmen och omnämndes därför i Paul Romers tacktal på Nobelfesten 2018. (Den förste forskaren att beskriva växthuseffekten var 1903 års svenske Nobelpristagare i kemi, Svante Arrhenius. Han beskrev redan i Arrhenius (1896) koldioxidens förmåga att stänga inne värmestrålning och vilka konsekvenser det får för jordens medeltemperatur. Hans formel är rikligt använd även i dag (också i Nordhaus modeller). Det tog dock ända till början av 1970-talet tills forskarvärlden började slå larm om en sannolik och skadlig klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser – se Matthews m fl (1971) och Machta (1972).)
Svante A ligger begravd på Gamla kyrkogården.
1903 fick han, som förste svensk, Nobelpriset i kemi för den elektrolytiska dissociationsteorin.
I egenskap av ordförande i Vetenskapsakademiens nobelkommitté för kemi presenterades Arrhenius på prisutdelningen av sin gamle professor Per-Teodor Cleve som tidigare hånfullt skrattat åt hans teori.
Svante Arrhenius var en pionjär inom fysikalisk kemi - han var före sin tid
På Frescati fick han bygga upp ett Nobelinstitutet för fysikalisk kemi. Det grunda-des 1904 och blev världsle-dande.
Familjen fick sin bostad i en angränsande byggnad. Där togs alla nationella och internationella besökare emot som ville besöka nobelpristagaren och laboratoriet. Hustru Maja var en god organisatör och värdinna.
De bäda husen finner du på Frescatikartan - de heter Nobelhusen
Bostadsbyggnaden används nu av studentkåren på Stockholms universitet.
På Frescati finns numera Arrheniuslaboratoriet - det stora kemi- och fysiklaboratoriet - med forskning i gränslandet fysik/kemi
Där finns även en byst föreställande Svante Arrhenius
Granar från 1700-talet
Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.
Årets hedersupplänning är Ulf Landegren
2023 års utmärkelse tilldelas forskaren och entreprenören Ulf Landegren. Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet, har i sin forskning varit en pionjär inom utvecklingen av tekniker som varit av central betydelse för att studera genetisk variation och uttrycket av genernas produkter i form av proteiner. Hans banbrytande arbete har haft stort inflytande inom områden som cancerforskning, genetiska sjukdomar och infektionsdetektion.
Med sitt forskarteam har han byggt en svårslagen patentportfölj, uppfinningar som i sin tur lagt grund för en rad framgångsrika företag. Han har varit en viktig mentor och inspirationskälla för många unga forskare och en förebild för att finna vägar för att forskningen ska leda till både samhällsnytta och utveckling av nya företag. Med sin starka lokala förankring har Ulf också betytt mycket för Uppsala universitet och Uppsala län.
Vernissage 29 september
Fotoutställningen Som vem som helst belyser människor med Downs syndrom och frågor om allas lika värde genom att lyfta fram personen snarare än diagnosen.
Utställningen genomförs som en del av kampanjen Vi ❤ Rocktober som pågår under hela oktober på Skandia Fastigheters köpcentrum runt om i landet. Rocktober som firas globalt under oktober, är också känd som Down Syndrome Awareness Month och syftar, precis som namnet skvallrar om, till att öka allmänhetens medvetenhet om vad Downs syndrom är. Men också vad det inte är. Genom att öka förståelsen och kunskapsnivån bidrar Rocktober både till att förändra attityder och att bemöta fördomar.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Nytt konstverk i Mariefred.
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Så här firades 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/