Svante Arrhenius föddes 19 februari 1859 på Wiks slott där hans far Svante Gustaf var förvaltare. Där finns en stor minnessten längs vägen ner till vattnet. Svantes mor Carolina Thunberg var sin mans kusin, de gifte sig 1855.
1862 flyttade familjen till Uppsala och Kyrkogårdsgatan 19 som kallas den Arrheniuska gården. En fin ämbetsmannagård från början av 1800-talet med stor trädgård.
Hans barn Sven Arrhenius och Anna-Lisa Arrhenius-Wold donerade gården till Uppsala universitet 1967. Svante Arrhenius är Agnes Wolds morfar.
Svante A började på Katedralskolan, två kvarter bort, och upptäcker glädjen med matematik, kemi och fysik. Fann vissa andra ämnen ointressanta och där får han omdömet lat.
Började studera på universitetet HT 1876 och klarar av grundkursen i mate-matik, kemi och fysik på tre terminer. Föreslår och får en resa av sin far, till Paris. Där pågår Konst- och industriutställningen och möter där det nya - tåg, Bells telefoner och framför allt elektriciteten, lysande lampor.
Återvänder till Uppsala med sina nya idéer om att kombinera kemi, fysik och elektricitetsläran. Där blev det stopp, ingen fysik för professor Cleve
Svante Arrhenius kontaktar Stockholms högskola hösten 1881. Där han tas emot med öppna armar, den är inte lika prestigefylld, där kan han börja arbetet med att kombinera kemi, fysik och elektricitet. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Arbetet leder fram till hans avhandling och den nya kemiska teorin. Högskolan var imponerad.
Eftersom han tillhörde Uppsala universitet skulle avhandlingen läggas fram där och sökte upp sin professor. Cleve var inte imponerad och avbröt Svante Arrhenius med att hånskratt och kommentaren "Det var en storartad teori". Avhandlingen läggs fram och får dåliga betyg, alltså ingen framtid i Sverige. Han lämnade senare då ”Ingen av professorerna förstod avhandlingens orginalitet”.
Han kontaktade bland annat professor Wilhelm Ostwald i Riga och reste ut i Europa - Berlin och Grätz - idel spännande miljöer och nya kontakter på hans nivå vetenskapligt.
Återvänder till Sverige 1891. Inte välkommen i Uppsala,.på Stockholms högskola får han en tjänst som professor i fysik
Möter Sofia Rudbeck på Stockholms högskola, hon är medarbetare i laboratoriet. De gifter sig maj 1894 och får en son Olle född november 1896, Sofia lämnar sin man innan sonen är född. Hon ville arbeta, han ville ha en hemmafru. Sofia hade läst kemi och fysik och arbetat på Bofors. Alfred Nobel gav henne ett avlönat forskningsuppdrag om värmestrålning i olika sorters glas.
Finner en annan käresta i Maja Johansson och de gifter sig. De får tre barn - Sven Erik, Ester Sigrid, och Anna-Lisa
Hans släktingar Gustav Arrhenius, Karin Caldwell och Svante Wold har skrivit ” A Tribute to the Memory of Svante Arrhenius (1859-1927): a Scientist Ahead of His Time”
Svante A anses även som växthuseffektpionjär, visade på koldioxidens förmåga att innestänga solvärmen och omnämndes därför i Paul Romers tacktal på Nobelfesten 2018.
Svante A ligger begravd på Gamla kyrkogården.
1903 fick han, som förste svensk, Nobelpriset i kemi för den elektrolytiska dissociationsteorin.
I egenskap av ordförande i Vetenskapsakademiens nobelkommitté för kemi presenterades Arrhenius på prisutdelningen av sin gamle professor Per-Teodor Cleve som tidigare hånfullt skrattat åt hans teori.
Svante Arrhenius var en pionjär inom fysikalisk kemi - han var före sin tid
På Frescati fick han bygga upp ett Nobelinstitutet för fysikalisk kemi. Det grunda-des 1904 och blev världsle-dande.
Familjen fick sin bostad i en angränsande byggnad. Där togs alla nationella och internationella besökare emot som ville besöka nobelpristagaren och laboratoriet. Hustru Maja var en god organisatör och värdinna.
De bäda husen finner du på Frescatikartan - de heter Nobelhusen
Bostadsbyggnaden används nu av studentkåren på Stockholms universitet.
På Frescati finns numera Arrheniuslaboratoriet - det stora kemi- och fysiklaboratoriet - med forskning i gränslandet fysik/kemi
Där finns även en byst föreställande Svante Arrhenius
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Följ Gävlebockens liv o leverne
Men först är det Nobel Week 2022
Botan skriver - "många av växterna hittar du i Tropiska växthuset, andra i Orangeriet.
Dag 1 - Fönsterlav
Dag 2 - Azalea
Dag 3 - Cyklamen
Dag 4 - Hyacint