Sidhuvudbild
Meny

Geijersgården

Geijersgården Foto B Nordenman

Det vackra huset till höger om Carolina Rediviva är Geijersgården som fått sitt namn av familjen Anna-Lisa och Erik Gustaf Geijer trots att de endast bodde här under åren 1837-1846.

Gården brukar även kallas Annerstedtska gården då Geijer 1847 sålde fastigheten till Katedralskolans rektor Rudolf Annerstedt som året därpå köpte Ihregården. Den välkände sonen Claes övertog gården,

Innanför grindarna o ch planket

När man kommer in genom en av grindarna öppnar sig en gårdsbild som ser helt autentisk ut - så här har det alltid varit - men det har det inte. Den röda gårdslängan med bostadshus, stall, brygghus mm låg tidigare på tomtens södra sida. Se mer under Husen flyttas om längre ner i berättelsen.

Larsson, Norrman och Duhre

Området var tidigare obebyggt och utgjorde en del av det stora s.k. Kungs-gärdet. Från början sträckte sig kvarteret från Åsgränd ända fram till Drottninggatan och Fjärdingstullen på nuvarande Carolina Redivivas plats.

På 1640-talet lades en tomt ut som i stort motsvarar den nuvarande Geijers-gården, den skänktes 1650 till landsskrivaren Olof Larsson av drottning Kristina. På Olof Rudbecks huskarta från 1679 framgår byggnaderna.

År 1687 blev professorn och sedermera biskopen Lars Norrman ägare till fas-tigheten. Gården stannade i arvingarnas ägo till 1727. Ny ägare blev Anders Gabriel Duhre som var arrendator av Ultuna ladugård. Skapade en praktisk och teoretisk skola, förbättringar för ett effektivare jordbruk. Den teoretiska delen innehöll matematik. Den undervisningen bedrevs i fastigheten. Klingenstierna var en av lärarna, dröjde många år innan en liknande undervisning bedrevs på universitetet.

Landshövdingen i Uppsala Johan Brauner intrigerade och lyckades genom ekonomisk övertalning få Riksdagen att överlåta arrendet på honom. Duhres jordbruksskoleprojekt slutade med katastrof för honom, tvingades lämna fastigheten. Brauner bodde i granngården, det omvittnat mycket illa byggda landshövdingehuset. Snart efter köpet av fastigheten började Brauner planera för det bostadshus som finns än idag - byggenskapen tog sin början 1737/38.

Familjerna Brauner och Ihre

Landshövding Brauner flyttade inte in i sitt nyuppförda bostadshus. Brauners dotter Sara Charlotta och måg professor Johan Ihre bebodde gården från 1739. Ihre var skytteansk professor från 1738 och hade tjänstebostad i Skytteanum, men den var utsatt för omfattande husröta efter en misslyckad ombyggnation.

I arvet efter Brauners änka ingick Ihregården. Geijersgårdens huvudbyggnad fick sin nuvarande omfattning 1754. Den fick till det yttre samma form som Ihregården - Ihre tycks ha önskat de båda byggnaderna som pendanger. Vid ombyggnaden 1754 höjdes Geijersgårdens huskropp.

Bergsfogde Wiberg med fru

Johan Ihres fru Sara Charlotta dog 1758.Ett år senare gifte Ihre sig med Charlotta Johanna Gerner. Ihre dog 1780 och två år därefter sålde fru Ihre de båda fastigheterna till bergsfogden Nils Erik Wiberg. Wiberg företog en del förändringar av huvudbyggnaden. Resultatet av ombyggnaden framgår tydligt av en utförlig brandförsäkringsvärdering från 1797, och genom iakttagelser från undersökningar på 1930-talet och efter branden 1982.

Wiberg avled 1794, hans maka Margareta Charlotta född Nyblæus bodde kvar i orubbat bo ända till sin död 1833.

Familjen Geijer flyttar in

Nästa stora ombyggnad av Geijersgårdens huvudbyggnad gjordes av Erik Gustaf Geijer, som år 1837 blivit ägare till fastigheten. Ekonomisk och praktisk hjälp vid köpet fick han av landshövding Robert von Kraemer. Det blev en stor omflyttning av gårdshusen i den fastighet han köpt.

Carolina Rediviva var färdigbyggd och en öppen plats hade skapats genom att riva den forna landshövdingegården.

Spännande fynd kom i dagen vid schaktningsarbeten 2019. Det var husgrunder, stenläggningar och fynd från 1600-1700-talen.

Husen flyttas om

Geijersgardenvidinkop001.jpg

En önskan framkom från universitetet att den öppna platsen skulle bli större. Det var dels ur brandsäkerhets-synpunkt, men också att den rad av uthus som stod när-mast visade sin baksida åt den pampiga byggnad som nu tronade på krönet av Carolinabacken.

Bilden visar en stadsgård som hade självhushållning. Manbyggnaden och boningshus för gårdsfolket (inkluderade även brygghus och bagarstuga) låg mot gatan. Åt andra sidan låg ladugård, stall och avträde sedan en vagnbod och bodlänga

GardslanganGeijersgarden-H.jpg Geijer var positiv till förslaget då han fick möjlighet att köpa en motsvarande markremsa av sin granne i norr.

Universitetet åtog sig att riva uthusen och uppföra de som Geijer önskade på den nya tomten.

Det är alltså de som man möter när man kommer in genom grindarna. Där finns en bostad för den tidigare trädgårdsmäs-taren - som fortsatt ser till att denna oas förblir en oas.

Ester och Gregor Paulsson

Ester berättar om våren i trädgården i mitten av 1950-talet. Nedre partiet av trädgården som de låtit utveckla till en naturlig äng för att kunna bevara och föröka de vilda blommorna. När snön smält sker den första städningen. Ett par gamla handskar på och en korg på armen - där hamnar kolapapper, stanniolpapper, påsar, bio- och bussbiljetter, tomflaskor. I syrenhäcken mot Carolina får man krypa omkring, tänkandes hårda tankar om barns och vuxnas slarviga inställning till papper i naturen.

Gräsmattan top dressades - av naturliga skäl. I trädgården fanns en Jenny Lind ros. Jenny Lind hade nära kontakt med familjen Geijer.

Då hennes man Gregor blev professor i konsthistoria 1834 och de flyttade hit från Stockholm, saknade han golfen och initierade en satsning. Han blev UGK:s förste ordförande och den som designade banan i Hågadalen på militärens mark.

Nuvarande verksamhet

I Geijersgården har numera Dag Hammarskjölds minnesfond sina lokaler.

En mycket viktig organisation, med internationell verksamhet, som arbetar vidare med det som Dag Hammarskjöld skapade

We are an autonomous non-governmental organisation in Uppsala founded by the Swedish Parliament and governed by an international Board of Trustees.

Nya skyltar

SFV har satt upp 17 nya skyltar i Gamla Uppsala

Domkyrkan.jpg

De besvärliga

De är mycket besvärliga, de där människorna som lever den demokrati du själv anser dig ha en självklar rätt till

Ola Larsmo 2013

Konststråk – Kvinnliga konstnärerI

I Uppsalas stadsrum har kvinnor genom historien inte fått ta särskilt stor plats, varken som namngivet avbildade i konsten eller som konstnärer till offentlig konst.

När du går runt i Uppsala möts du därför till stor del av porträtt av män på piedestal skapade av manliga konstnärer.

Innan år 2000 hade Uppsala kommun inte ett enda offentligt konst-verk skapat av en kvinnlig konstnär i stadens centrala delar. Tanken med den här konstvand-ringen är att uppmärksamma kvinnliga konstnärer och deras verk, och de två minnesmärken över kvinnor som finns i Uppsala

Roterande kula

DSCN56862.jpg

Den roterande kulan är ett super-intressant föremål - konstverk - som inte är så lätta att hitta till här i Uppsala. Den står utanför SGU på Villavägen 18

Kulan väger omkring 1,5 ton, fundamentet omkring 5 ton.
Stenkula och fundament är tillverkade i gnejs som brutits i Getinge stenbrott. Konstverket är tillverkat av Naturstein Roll i Tyskland

Spårfinnarna

Eva Larssons konstverk “Spårfinnarna” är inspirerat av Shaun Tans magiska fantasivärld

Längs Klostergatan, från Fyrisån och fram till ingången till Stads-bibliotekets barnavdelning, växer ett nytt konststråk fram. Det riktar sig främst till barn och har barnlitteratur som tema.

Utvalda konstnärer är. Sara Möllers bronsskulptur “Daisy” är en fri tolkning av Meg Rosoffs roman Så har jag det nu. Eva Larssons konstverk “Spårfinnarna” är inspirerat av Shaun Tans magiska fantasivärld och Helena Piippo Larsson har skapat en lägereld i brons inspirerad av Kitty Crowthers bok Sagor om natten. De två sista konstverken som installeras under september är Kobeinn Karlssons triptyk inspirerad av Maurice Sendaks bok Till vildingarnas land och Johan Thurfjell har skapat ljustavlor utifrån Barbro Lindgrens Jättehemligt.

Årummet

Fyrisån bidrar starkt till trivseln i centrala Uppsala och dess omgiv-ningar. Den kan inte fullt ut mäta sig med Seine, men här finns såväl kastanjer som bokstånd och husbå-tar längs stränderna. Bryggor, ser-veringar och parkbänkar ger möjlig-heter till mysiga möten, till prome-nader och olika typer av aktiviteter längs stränderna.

Vandra längst Fyrisån

Årummet vid Hörnan Foto B Nordenman Anders Allard är en skicklig fotograf som vandrat längs åns båda sidor. Sträckan Islandsbron - Vindbron och tillbaka som mäter 5-6 km.
.
Följ med på hans vandring. Klicka upp bilderna till helskärm och följ med på promena-den.

Vyer kring Fyrisån

Foto Anders Allard

Längs vägen...

Vandringen börjar mellan Flustret som är en anrik restaurang vackert belägen vid Svandammen.och Pumphuset och fortsätter genom Stadsträdgården.ner till Vindbron.
Vill du ta del av historiken - läs Sribos genomgång.