Geijersgården

Det vackra huset till höger om Carolina Rediviva är Geijersgården som fått sitt namn av familjen Anna-Lisa och Erik Gustaf Geijer trots att de endast bodde här under åren 1837-1846.

Gården brukar även kallas Annerstedtska gården då Geijer 1847 sålde fastigheten till Katedralskolans rektor Rudolf Annerstedt som året därpå köpte Ihregården. Den välkände sonen Claes övertog gårdarna,

Innanför grindarna o ch planket

När man kommer in genom en av grindarna öppnar sig en gårdsbild som ser helt autentisk ut - så här har det alltid varit - men det har det inte. Den röda gårdslängan med bostadshus, stall, brygghus mm låg tidigare på tomtens södra sida. Se mer under Husen flyttas om längre ner i berättelsen.

Larsson, Norrman och Duhre

Området var tidigare obebyggt och utgjorde en del av det stora s.k. Kungs-gärdet. Från början sträckte sig kvarteret från Åsgränd ända fram till Drottninggatan och Fjärdingstullen på nuvarande Carolina Redivivas plats.

På 1640-talet lades en tomt ut som i stort motsvarar den nuvarande Geijers-gården, den skänktes 1650 till landsskrivaren Olof Larsson av drottning Kristina. På Olof Rudbecks huskarta från 1679 framgår byggnaderna.

År 1687 blev professorn och sedermera biskopen Lars Norrman ägare till fas-tigheten. Gården stannade i arvingarnas ägo till 1727. Ny ägare blev Anders Gabriel Duhre som var arrendator av Ultuna ladugård. Skapade en praktisk och teoretisk skola, förbättringar för ett effektivare jordbruk. Den teoretiska delen innehöll matematik. Den undervisningen bedrevs i fastigheten. Klingenstierna var en av lärarna, dröjde många år innan en liknande undervisning bedrevs på universitetet.

Landshövdingen i Uppsala Johan Brauner intrigerade och lyckades genom ekonomisk övertalning få Riksdagen att överlåta arrendet på honom. Duhres jordbruksskoleprojekt slutade med katastrof för honom, han tvingades lämna fastigheten. Brauner bodde i granngården, det omvittnat mycket illa byggda landshövdingehuset. Snart efter köpet av fastigheten började Brauner planera för det bostadshus som finns än idag - byggenskapen tog sin början 1737/38.

Familjerna Brauner och Ihre

Landshövding Brauner flyttade inte in i sitt nyuppförda bostadshus. Brauners dotter Sara Charlotta och måg professor Johan Ihre bebodde gården från 1739. Ihre var skytteansk professor från 1738 och hade tjänstebostad i Skytteanum, men den var utsatt för omfattande husröta efter en misslyckad ombyggnation.

I arvet efter Brauners änka ingick Ihregården. Geijersgårdens huvudbyggnad fick sin nuvarande omfattning 1754. Den fick till det yttre samma form som Ihregården - Ihre tycks ha önskat de båda byggnaderna som pendanger. Vid ombyggnaden 1754 höjdes Geijersgårdens huskropp.

Bergsfogde Wiberg med fru

Johan Ihres fru Sara Charlotta dog 1758.Ett år senare gifte Ihre sig med Charlotta Johanna Gerner. Ihre dog 1780 och två år därefter sålde fru Ihre de båda fastigheterna till bergsfogden Nils Erik Wiberg. Wiberg företog en del förändringar av huvudbyggnaden. Resultatet av ombyggnaden framgår tydligt av en utförlig brandförsäkringsvärdering från 1797, och genom iakttagelser från undersökningar på 1930-talet och efter branden 1982.

Wiberg avled 1794, hans maka Margareta Charlotta född Nyblæus bodde kvar i orubbat bo ända till sin död 1833.

Familjen Geijer flyttar in

Nästa stora ombyggnad av Geijersgårdens huvudbyggnad gjordes av Erik Gustaf Geijer, som år 1837 blivit ägare till fastigheten. Ekonomisk och praktisk hjälp vid köpet fick han av landshövding Robert von Kraemer. Det blev en stor omflyttning av gårdshusen i den fastighet han köpt.

Carolina Rediviva var färdigbyggd och en öppen plats hade skapats genom att riva den forna landshövdingegården.

Spännande fynd kom i dagen vid schaktningsarbeten 2019. Det var husgrunder, stenläggningar och fynd från 1600-1700-talen.

Husen flyttas om

En önskan framkom från universitetet att den öppna platsen skulle bli större. Det var dels ur brandsäkerhets-synpunkt, men också att den rad av uthus som stod närmast visade sin baksida åt den pampiga byggnad som nu tronade på krönet av Carolinabacken.

Bilden visar en stadsgård som hade självhushållning. Manbyggnaden och boningshus för gårdsfolket (inkluderade även brygghus och bagarstuga) låg mot gatan. Åt andra sidan låg ladugård, stall och avträde sedan en vagnbod och bodlänga

Geijer var positiv till förslaget då han fick möjlighet att köpa en motsvarande markremsa av sin granne i norr.

Universitetet åtog sig att riva uthusen och uppföra de som Geijer önskade på den nya tomten.

Det är alltså de som man möter när man kommer in genom grindarna. Där finns en bostad för den tidigare trädgårdsmäs-taren - som fortsatt ser till att denna oas förblir en oas.

Familjen Annerstedt flyttar in

Rudolf Annerstedt köpte fastigheten, när familjen Geijer flyttade till Stockholm, och hösten 1856 flyttade han in med sin familj..

Egendomen som även infattade Ihregården blev som en värld för sig. Här fanns det bostäder för herrskap, tjänstefolk och inackorderingar samt uthus för olika funktioner.

Det vimlade av kaniner, hundar och andra smådjur i de grönskande, prunkande trädgårdarna.

Ester och Gregor Paulsson

Ester berättar om våren i trädgården i mitten av 1950-talet. Nedre partiet av trädgården som de låtit utveckla till en naturlig äng för att kunna bevara och föröka de vilda blommorna. När snön smält sker den första städningen. Ett par gamla handskar på och en korg på armen - där hamnar kolapapper, stanniolpapper, påsar, bio- och bussbiljetter, tomflaskor. I syrenhäcken mot Carolina får man krypa omkring, tänkandes hårda tankar om barns och vuxnas slarviga inställning till papper i naturen.

Gräsmattan top dressades - av naturliga skäl. I trädgården fanns en Jenny Lind ros. Jenny Lind hade nära kontakt med familjen Geijer.

Då hennes man Gregor blev professor i konsthistoria 1834 och de flyttade hit från Stockholm, saknade han golfen och initierade en satsning. Han blev UGK:s förste ordförande och den som designade banan i Hågadalen på militärens mark.

Nuvarande verksamhet

I Geijersgården har numera Dag Hammarskjölds minnesfond sina lokaler.

En mycket viktig organisation, med internationell verksamhet, som arbetar vidare med det som Dag Hammarskjöld skapade

We are an autonomous non-governmental organisation in Uppsala founded by the Swedish Parliament and governed by an international Board of Trustees.