Sidhuvudbild
Meny

Geijersgården

Geijersgården Foto B Nordenman

Det vackra huset till höger om Carolina Rediviva är Geijersgården som fått sitt namn av familjen Anna-Lisa och Erik Gustaf Geijer trots att de endast bodde här under åren 1837-1846.

Gården brukar även kallas Annerstedtska gården då Geijer 1847 sålde fastigheten till Katedralskolans rektor Rudolf Annerstedt som året därpå köpte Ihregården. Den välkände sonen Claes övertog gården,

Innanför grindarna o ch planket

När man kommer in genom en av grindarna öppnar sig en gårdsbild som ser helt autentisk ut - så här har det alltid varit - men det har det inte. Den röda gårdslängan med bostadshus, stall, brygghus mm låg tidigare på tomtens södra sida. Se mer under Husen flyttas om längre ner i berättelsen.

Larsson, Norrman och Duhre

Området var tidigare obebyggt och utgjorde en del av det stora s.k. Kungs-gärdet. Från början sträckte sig kvarteret från Åsgränd ända fram till Drottninggatan och Fjärdingstullen på nuvarande Carolina Redivivas plats.

På 1640-talet lades en tomt ut som i stort motsvarar den nuvarande Geijers-gården, den skänktes 1650 till landsskrivaren Olof Larsson av drottning Kristina. På Olof Rudbecks huskarta från 1679 framgår byggnaderna.

År 1687 blev professorn och sedermera biskopen Lars Norrman ägare till fas-tigheten. Gården stannade i arvingarnas ägo till 1727. Ny ägare blev Anders Gabriel Duhre som var arrendator av Ultuna ladugård. Skapade en praktisk och teoretisk skola, förbättringar för ett effektivare jordbruk. Den teoretiska delen innehöll matematik. Den undervisningen bedrevs i fastigheten. Klingenstierna var en av lärarna, dröjde många år innan en liknande undervisning bedrevs på universitetet.

Landshövdingen i Uppsala Johan Brauner intrigerade och lyckades genom ekonomisk övertalning få Riksdagen att överlåta arrendet på honom. Duhres jordbruksskoleprojekt slutade med katastrof för honom, han tvingades lämna fastigheten. Brauner bodde i granngården, det omvittnat mycket illa byggda landshövdingehuset. Snart efter köpet av fastigheten började Brauner planera för det bostadshus som finns än idag - byggenskapen tog sin början 1737/38.

Familjerna Brauner och Ihre

Landshövding Brauner flyttade inte in i sitt nyuppförda bostadshus. Brauners dotter Sara Charlotta och måg professor Johan Ihre bebodde gården från 1739. Ihre var skytteansk professor från 1738 och hade tjänstebostad i Skytteanum, men den var utsatt för omfattande husröta efter en misslyckad ombyggnation.

I arvet efter Brauners änka ingick Ihregården. Geijersgårdens huvudbyggnad fick sin nuvarande omfattning 1754. Den fick till det yttre samma form som Ihregården - Ihre tycks ha önskat de båda byggnaderna som pendanger. Vid ombyggnaden 1754 höjdes Geijersgårdens huskropp.

Bergsfogde Wiberg med fru

Johan Ihres fru Sara Charlotta dog 1758.Ett år senare gifte Ihre sig med Charlotta Johanna Gerner. Ihre dog 1780 och två år därefter sålde fru Ihre de båda fastigheterna till bergsfogden Nils Erik Wiberg. Wiberg företog en del förändringar av huvudbyggnaden. Resultatet av ombyggnaden framgår tydligt av en utförlig brandförsäkringsvärdering från 1797, och genom iakttagelser från undersökningar på 1930-talet och efter branden 1982.

Wiberg avled 1794, hans maka Margareta Charlotta född Nyblæus bodde kvar i orubbat bo ända till sin död 1833.

Familjen Geijer flyttar in

Nästa stora ombyggnad av Geijersgårdens huvudbyggnad gjordes av Erik Gustaf Geijer, som år 1837 blivit ägare till fastigheten. Ekonomisk och praktisk hjälp vid köpet fick han av landshövding Robert von Kraemer. Det blev en stor omflyttning av gårdshusen i den fastighet han köpt.

Carolina Rediviva var färdigbyggd och en öppen plats hade skapats genom att riva den forna landshövdingegården.

Spännande fynd kom i dagen vid schaktningsarbeten 2019. Det var husgrunder, stenläggningar och fynd från 1600-1700-talen.

Husen flyttas om

Geijersgardenvidinkop001.jpg

En önskan framkom från universitetet att den öppna platsen skulle bli större. Det var dels ur brandsäkerhets-synpunkt, men också att den rad av uthus som stod närmast visade sin baksida åt den pampiga byggnad som nu tronade på krönet av Carolinabacken.

Bilden visar en stadsgård som hade självhushållning. Manbyggnaden och boningshus för gårdsfolket (inkluderade även brygghus och bagarstuga) låg mot gatan. Åt andra sidan låg ladugård, stall och avträde sedan en vagnbod och bodlänga

GardslanganGeijersgarden-H.jpg Geijer var positiv till förslaget då han fick möjlighet att köpa en motsvarande markremsa av sin granne i norr.

Universitetet åtog sig att riva uthusen och uppföra de som Geijer önskade på den nya tomten.

Det är alltså de som man möter när man kommer in genom grindarna. Där finns en bostad för den tidigare trädgårdsmäs-taren - som fortsatt ser till att denna oas förblir en oas.

Familjen Annerstedt flyttar in

Rudolf Annerstedt köpte fastigheten, när familjen Geijer flyttade till Stockholm, och hösten 1856 flyttade han in med sin familj..

Egendomen som även infattade Ihregården blev som en värld för sig. Här fanns det bostäder för herrskap, tjänstefolk och inackorderingar samt uthus för olika funktioner.

Det vimlade av kaniner, hundar och andra smådjur i de grönskande, prunkande trädgårdarna.

Ester och Gregor Paulsson

Ester berättar om våren i trädgården i mitten av 1950-talet. Nedre partiet av trädgården som de låtit utveckla till en naturlig äng för att kunna bevara och föröka de vilda blommorna. När snön smält sker den första städningen. Ett par gamla handskar på och en korg på armen - där hamnar kolapapper, stanniolpapper, påsar, bio- och bussbiljetter, tomflaskor. I syrenhäcken mot Carolina får man krypa omkring, tänkandes hårda tankar om barns och vuxnas slarviga inställning till papper i naturen.

Gräsmattan top dressades - av naturliga skäl. I trädgården fanns en Jenny Lind ros. Jenny Lind hade nära kontakt med familjen Geijer.

Då hennes man Gregor blev professor i konsthistoria 1834 och de flyttade hit från Stockholm, saknade han golfen och initierade en satsning. Han blev UGK:s förste ordförande och den som designade banan i Hågadalen på militärens mark.

Nuvarande verksamhet

I Geijersgården har numera Dag Hammarskjölds minnesfond sina lokaler.

En mycket viktig organisation, med internationell verksamhet, som arbetar vidare med det som Dag Hammarskjöld skapade

We are an autonomous non-governmental organisation in Uppsala founded by the Swedish Parliament and governed by an international Board of Trustees.

Stubbe.jpg

Granpyramiderna förnyas

Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.

Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.

Sverige 500 år

Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.

https://sverige500ar.se

Gustav Vasa 500 år

2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.

https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/

Vasajubileum på Gripsholms slott

Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.

2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.

Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.

– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.

Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.

Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.

Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!

Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500

Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.

Kalmar slott

I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.

Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.

Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.

https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa

Strängnäs

Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.

https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan

Intåget 1523

Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.

Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!

https://www.vasasintag2023.se/