Fyristorg

Kommunen planerar för Fyristorg

De olika restaurangerna har fått möjlighet att etablera serveringar på torget - i sommar. Ett inslag i kommunens arbete med omplanering av torget.
Se t ex Fyris-Trappan hos Hambergs Fisk

Någon större arkeologisk undersökning har inte gjorts på eller under denna yta. Från 1300-talet till branden 1702 låg Helgeandshusets verksamhet här.

Torget har haft olika namn som Vedtorget, Smörtorget och Fisktorget fram till 1891 då det fick namnet Fyristorg.

Elsie Johansson berättar minnen i sin litteratur om Vedtorget dit hon följde sin mamma.

Torghandel

På helgfria lördagar pågår försäljning på Fyristorg - ett omtyckt evenemang. Alla kan komma och sälja sina varor.

Beroende på årstid finns olika utbud. Där brukar det finnas ris och kransar, blommor, grönsaker, ägg, sylt, saft, marmelad, bär, svamp m m - mycket omtyckt.

Det gäller att komma i tid. Inkas torghandel var ett exempel.- blommor, bär, grönsaker, sylt, saft, bakverk mm.

Byggnaderna

På västra sidan av torget ligger en rad med hus som ändrat utseende genom åren. Bilden visar husen utseende åren 1820, 1855, 1875 och 1983

Det högra huset är det som nu allmänt kallas Gillet eller Gamla Gillet.

Restaurangerna Hambergs Fisk och Iberico är mycket omtyckta. Vid Nybron ligger en kiosk - också den är populär - har ett strategiskt läge.

I huset närmast Drottninggatan finns Magnolia Design & Inredning

Tidigare låg Hemslöjden och Turistbyrån här - omtyckt läge av boende och besökare

Varmkorvgubben står inte längre kvar på Fyristorg, men Owe Thörnqvists låt finns - bara att gnola, sjunga, dansa - vad du vill.

Genomfarten

I Mats Ola Ottossons bok Lärdomsstadens grand old man Olof Hammarsten i Uppsala kan man läsa att: 1933 fanns det ett förslag om en direktförbindelse för biltrafik mellan Fyristorg och S:t Eriks torg. Genom fastigheten som låg tvärs över den tänkta gatan. Förslaget var framfört i en motion till stadsfullmäktige av Upsala Nya Tidnings chefredaktör Axel Johansson.

Genombrottet i Gillbergska huset skulle medföra betydande kostnader. Många såg det som en förödelse av en gammal fin stadsmiljö. Engströmer hörde till dem som ansåg att ett särskilt lån borde tas upp . I mars 1934, hade Dagens Nyheter ett reportage om saken under rubriken ”Trafikhysteri hotar Uppsala”. Robin Fåhræus hade rykte om sig att vara en estet efter att ha tagit initiativet till restaureringen av Rikssalen några år tidigare, menade att stadsfullmäktige nu bar ansvaret för att det enda ålderdomliga och pittoreska gatuparti som fanns kvar i staden skulle förstöras.

Genomfarten kom att öppnas i augusti 1935 genom att en kortege av två taxibilar gled genom det Gillbergska huset. I den ena av bilarna satt Axel Johansson, ordförande i stadsfullmäktige, förrättade invigningen på detta sätt

Phoenix Äpplet