Olof Rudbeck

Olof Rudbeck var ett universalgeni och om inte om varit - i form av stadsbranden 1702 - så hade Uppsala haft mer att visa upp av allt det som han hann med under sina 72 år varav de flesta i Uppsala. Han är en av Uppsala universitets mest betydande personligheter genom alla sekler.

1648 kom Olof Rudbeck till Uppsala för att studera. Han var son till biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius som varit hovpredikant och biktfader till Gustav II Adolf. Det fanns ett förtroendefullt förhållande mellan dem och även med den blivande drottningen Kristina.

Ulf Pettersson

Ulf Pettersson: ”Olof Rudbeck har kommit i skuggan av Linné - men i mina ögon är det han som är Uppsalas stora snille. Det är ofattbart att så mycket talang kunde rymmas i en enda människas hjärna.”

Så hyllade professorn i medicinsk genetik sin namnkunnige 1600-talsföreträdare inom läkekonsten - som ju bara var ett av de många vetenskapsområden där Rudbeck verkade.

Än mer namnkunnig är Ulf Pettersson som 2019 fick motta Olof Rudbeckpriset som delas ut till ”en forskare som gjort framstående insatser inom grundforskning som fått stor klinisk betydelse”.

Det skedde under Olof Rudbeckdagen som är ett årligt återkommande evenemang som anordnas för att främja och sprida kännedom om aktuell medicinsk forskning.

Arrangörer är Upsala Läkareförening och vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. De betonar att med Olof Rudbeck som förebild hoppas de kunna inspirera och främja medicinskvetenskap och forskning samt klinisk verksamhet. Välkomna!

Rudbecklaboratoriet

Rudbecklaboratoriet har fått sitt namn från Olof Rudbeck den äldre som gjorde det som ofta benämns som den första vetenskapliga upptäckt som gjorts av en svensk. Han upptäckte då lymfan och dess vägar i människokroppen.

Den bärande tanken vid planeringen av Rudbecklaboratoriet var att skapa en ny typ av tvärvetenskaplig forskningsmiljö inom den medicinska fakulteten vid Uppsala universitet i syfte att utveckla nya och effektivare metoder för molekylär diagnostik och nya terapier. Utöver universitetets forskningsin-stitutioner har också Akademiska sjukhuset klinisk verksamhet med patientmottagningar här. På Rudbecklaboratoriet finns BioVis - Biological Visualisation med teknikerna Microscopy, Flow Cytometery, Electron Microscopy och Image Analysis

Rudbeck åker till Nederländerna

Genom sin far, Johannes Rudbeck, som varit med Gustav II Adolf ute i krig och därefter fortsatte som hovpredikant, fick Olof Rudbeck nära kontakt med drottning Kristina när de båda var i Uppsala. Rudbeck fick demonstrera sin upptäckt av lymfkärlen

Drottning Kristina och Axel Oxenstierna hade ett gemensamt mål - att säkerställa universitetets kompetens. Anatomi och medicin var två ämnesområden som behövde utvecklas. Båda valde att ge stipendier till Rudbeck.

Olof Rudbeck visade sig vara den rätte studenten att skicka till Nederländerna, till Leiden. Han kom att vara där från september 1653 till sommaren nästa år. Det blev en kort vistelse. Då hade drottning Kristina abdikerat och Axel Oxenstierna blivit sjuk, han avled i augusti 1654 och Olof Rudbeck fick åka hem

Trädgårdar

Rudbeck hann uppleva delar av odlingsåret, och han beställde de fröer, lökar och rötter som fanns att tillgå innan han reste hem. Hans gode vän ombesörjde transporten till Uppsala av det övriga som han beställt.

Hemma i Uppsala fanns inte längre de områden han blivit lovad av sina gynnare. I stället ordnade han så att han fick använda en tomt i Svartbäcken som hans blivande svärmor ägde.

Inte heller fanns den tjänst som han blivit lovad

I tryck efter 300 år!

Renässansmänniskan Olof Rudbeck d.ä., professor i medicin och kunnig i det mesta, ville avbilda världens alla växter – från det minsta ogräset på Uppsalaslätten till påfågelsliljan från Mexico. Det blev 6 000 växtporträtt i naturlig storlek. Utvalda delar av Blombokens rika flora kommer nu i tryck för första gången.

Arbetet med det monumentala floraverket påbörjades under 1670-talet. Rudbecks avsikt var att i tolv band avbilda växterna i träsnitt av naturlig storlek. Parallellt framställdes ett bildverk, Blomboken, som omfattar ca 3 500 färgplanscher i akvarell med uppskattningsvis 6 000 växter. Detta skulle användas som förlaga vid färgläggning av de svart/vita träsnitten. Som konstnärer engagerade Olof Rudbeck sina barn och studenter. Projektet tog en ände med förskräckelse under den stora stadsbranden i Uppsala 1702. I branden förstördes de flesta av de färdigskurna tryckstockarna och en stor del av de ark man redan hunnit trycka. 25 års arbete gick till spillo. Dock överlevde elva av Blombokens tolv delar katastrofen. Några månader efter branden dog Olof Rudbeck d.ä.