Sidhuvudbild
Meny

Johannes Schefferus

JohannesSchefferus.jpg Johannes Schefferus var den fjärde i raden av skytteanska professorer. När han kom till Sverige, efter en strapatsrik överfart av Öresund, träffade han sin företrädare Johannes Freinshemius hos drottning Kristina där denne redan fått en tjänst

Schefferus var inte den först tilltänke, det var Johannes Boeclerus, Schefferus, men-tor i Tyskland, som inte ville åka till den kalla Nord och i stället föreslog Schefferus.

Det visade sig vara ett mycket bra förslag. Schefferus blev den mest namnkun-nige av de svenska humanisterna under stormaktstiden och hade det högsta anseendet ute i Europa - i sitt stora nätverk

Drottning Kristina

Drottning Kristina var involverad i de utländske lärde som hon samlade runt sig och bjöd Schefferus att åka med i den kungliga slupen till Uppsala där hon övervarade installationen.

Lapponia

Ett arbete som fortfarande är aktuellt och som respekteras är Lapponia. Det skrevs på rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardies uppdrag för att öka omvärldens kunskaper om samerna. Svenskarnas framgång på slagfälten ansågs bero på att de använde samisk trolldom. Uppdraget berodde också på det ökande politiska intresset för Nordkalotten

Schefferus besökte inte själv Lappland utan skaffade information från skriftliga källor, ögonvittnen och rapporter från kyrkoherdar i området. Han viktiga var att det blev en realistisk bild och han omtalade samerna som ett fredligt folk. Han berättade om deras seder och bruk, och om Lapplands natur.

Lapponia, som skrevs på latin, trycktes 1673 i Frankfurt am Main och blev en omedelbar framgång och gavs ut i nya upplagor på tyska, engelska, holländska och franska. Den översattes till svenska först 1956

Nutid

Johannes Schefferus år 1673 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko
Lars-Nila Lasko skriver: Verket Lapponia betraktas som det första större beskrivningen av samerna. Tidigare hade korta beskrivelser eller berättelser om samerna hade utgetts av främst missionärer i Sameområdet.

Lapponia ger en bred skildring i 35 kapitel om samernas levnadssätt, byggnationer, näringsliv, religion och kultur från kläder till barnuppfostran. Förutom de rapporter som Schefferus fått från präster i Lappland fanns många skriftliga källor. Han.hade tillgång till samiska föremål i De la Gardies och Antikvitetskollegiets samlingar och sitt egna museum - det kuriosakabinett som han hade i trädgården. Det benämns Schefferus bibliotek

Samiska föreningen Uppsala

En ny Samisk förening bildades i Uppsala i november 2016.

På deras hemsida kan man läsa om Lapponia och se bild på Schefferus gård med biblioteket/Kuriosakabinettet.

Nya skyltar

SFV har satt upp 17 nya skyltar i Gamla Uppsala

Domkyrkan.jpg

De besvärliga

De är mycket besvärliga, de där människorna som lever den demokrati du själv anser dig ha en självklar rätt till

Ola Larsmo 2013

Konststråk – Kvinnliga konstnärerI

I Uppsalas stadsrum har kvinnor genom historien inte fått ta särskilt stor plats, varken som namngivet avbildade i konsten eller som konstnärer till offentlig konst.

När du går runt i Uppsala möts du därför till stor del av porträtt av män på piedestal skapade av manliga konstnärer.

Innan år 2000 hade Uppsala kommun inte ett enda offentligt konst-verk skapat av en kvinnlig konstnär i stadens centrala delar. Tanken med den här konstvand-ringen är att uppmärksamma kvinnliga konstnärer och deras verk, och de två minnesmärken över kvinnor som finns i Uppsala

Roterande kula

DSCN56862.jpg

Den roterande kulan är ett super-intressant föremål - konstverk - som inte är så lätta att hitta till här i Uppsala. Den står utanför SGU på Villavägen 18

Kulan väger omkring 1,5 ton, fundamentet omkring 5 ton.
Stenkula och fundament är tillverkade i gnejs som brutits i Getinge stenbrott. Konstverket är tillverkat av Naturstein Roll i Tyskland

Spårfinnarna

Eva Larssons konstverk “Spårfinnarna” är inspirerat av Shaun Tans magiska fantasivärld

Längs Klostergatan, från Fyrisån och fram till ingången till Stads-bibliotekets barnavdelning, växer ett nytt konststråk fram. Det riktar sig främst till barn och har barnlitteratur som tema.

Utvalda konstnärer är. Sara Möllers bronsskulptur “Daisy” är en fri tolkning av Meg Rosoffs roman Så har jag det nu. Eva Larssons konstverk “Spårfinnarna” är inspirerat av Shaun Tans magiska fantasivärld och Helena Piippo Larsson har skapat en lägereld i brons inspirerad av Kitty Crowthers bok Sagor om natten. De två sista konstverken som installeras under september är Kobeinn Karlssons triptyk inspirerad av Maurice Sendaks bok Till vildingarnas land och Johan Thurfjell har skapat ljustavlor utifrån Barbro Lindgrens Jättehemligt.

Årummet

Fyrisån bidrar starkt till trivseln i centrala Uppsala och dess omgiv-ningar. Den kan inte fullt ut mäta sig med Seine, men här finns såväl kastanjer som bokstånd och husbå-tar längs stränderna. Bryggor, ser-veringar och parkbänkar ger möjlig-heter till mysiga möten, till prome-nader och olika typer av aktiviteter längs stränderna.

Vandra längst Fyrisån

Årummet vid Hörnan Foto B Nordenman Anders Allard är en skicklig fotograf som vandrat längs åns båda sidor. Sträckan Islandsbron - Vindbron och tillbaka som mäter 5-6 km.
.
Följ med på hans vandring. Klicka upp bilderna till helskärm och följ med på promena-den.

Vyer kring Fyrisån

Foto Anders Allard

Längs vägen...

Vandringen börjar mellan Flustret som är en anrik restaurang vackert belägen vid Svandammen.och Pumphuset och fortsätter genom Stadsträdgården.ner till Vindbron.
Vill du ta del av historiken - läs Sribos genomgång.