Sidhuvudbild
Meny

Johannes Schefferus

Skytteanska professuren

JohannesSchefferus.jpg Johannes Schefferus var den fjärde i raden av skytteanska professorer. När han kom till Sverige 1648, efter en stra-patsrik överfart av Öresund, träffade han sin företrädare Johannes Freinshemius hos drottning Kristina där denne redan fått en tjänst

Schefferus var inte den först tilltänkte, det var Johannes Boeclerus, Schefferus, men-tor i Tyskland, som inte ville åka till den kalla Nord och i stället föreslog Schefferus.

Det visade sig vara ett mycket bra förslag. Schefferus blev den mest namnkunnige av de svenska humanisterna under stormaktstiden och hade det högsta anseendet ute i Europa - i sitt stora nätverk.

Drottning Kristina

Drottning Kristina var involverad i de utländske lärde som hon samlade runt sig och bjöd Schefferus att åka med i den kungliga slupen till Uppsala där hon övervarade installationen.

Hon var gärna med vid hans orationer och disputationer. Vid hennes tronavsägelse 1654 höll Schefferus ett avskedstal på latin - i universitetets namn. Fick en tung guldkedja med drottningens bild som tack samt en årlig pension.

Professorernas olika uppgifter

För de adliga studenterna ingick att den skytteanske professorn höll sin hand över dem och att de inbjöds till hans måltider där de diskuterade olika ämnen och övade på vältaligheten som förutom statskunskap var det viktiga. Schefferus skrev ett kompendium Breviarium politicorum Aristotelis - för deras politiska bildning - det kom ut fem år efter hans död.

Schefferus föreläste över romerska författare som Plinius, Florus, Cicero och Livius. Det skedde i Academia Carolina och i Gustavianum. De dagliga föreläsningarna kunde pågå i två timmar och ha upp till trehundra åhörare. Redan innan han kom till Uppsala hade han gjort sig berömd som klassisk filolg, anses som dess grundare.

Andra engagemang

Åren 1665-1677 innehade han en hedersprofessur i natur- och folkrätt, blev enligt B Lindberg 1976 den egenlige introduktören av naturrätten i Uppsala.

Schefferus blev 1666 ledamot i den nya Antikvitetskollegiet. 1654, då andra lämna Uppsala på grund av pesten, använde han ledigheten till att studera gamla Uppsalas topografi. Det ledde till att han hävdade att avgudatemplet inte legat i Gamla Uppsala. Striden med Olof Verselius avslutades först när de båda var döda.

1677 övertog hans sin svärfar Johannes Loccenius uppdrag som universitetsbiliotekarie när denne dog 27 juli 1677. Det blev kortvarigt då Schefferus dog 26 mars 1679.

Lapponia

Ett arbete som fortfarande är aktuellt och som respekteras är Lapponia. Det skrevs på rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardies uppdrag för att öka omvärldens kunskaper om samerna. Svenskarnas framgång på slagfälten ansågs bero på att de använde samisk trolldom. Uppdraget berodde också på det ökande politiska intresset för Nordkalotten

Schefferus besökte inte själv Lappland utan skaffade information från skriftliga källor, ögonvittnen och rapporter från kyrkoherdar i området. Hans viktigaste budskap var att ge en realistisk bild och han omtalade samerna som ett fredligt folk. Han berättade om deras seder och bruk, och om Lapplands natur.

Lapponia, som skrevs på latin, trycktes 1673 i Frankfurt am Main och blev en omedelbar framgång och gavs ut i nya upplagor på tyska, engelska, holländska och franska. Den översattes till svenska först 1956

Gravhäll

Om du gått runt i domkyrkan har du säkert passerat hans gravhäll, antagligen även trampat på den. Den finns utanför det Jagellonska koret, enligt domkyr-kans räkenskaper tillverkades den 1740 - alltså efter den stora branden. Han är begravd tillsammans med sin hustru Regina Loccenia. Failjen fick åtminstone sex barn.

Nutid

Johannes Schefferus år 1673 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko
Lars-Nila Lasko skriver: Verket Lapponia betraktas som det första större beskrivningen av samerna. Tidigare hade korta beskrivelser eller berättelser om samerna hade utgetts av främst missionärer i Sameområdet.

Lapponia ger en bred skildring i 35 kapitel om samernas levnadssätt, byggnationer, näringsliv, religion och kultur från kläder till barnuppfostran. Förutom de rapporter som Schefferus fått från präster i Lappland fanns många skriftliga källor. Han.hade tillgång till samiska föremål i De la Gardies och Antikvitetskollegiets samlingar och sitt egna museum - det kuriosakabinett som han hade i trädgården. Det benämns Schefferus bibliotek

Samiska föreningen Uppsala

En ny Samisk förening bildades i Uppsala i november 2016.

På deras hemsida kan man läsa om Lapponia och se bild på Schefferus gård med biblioteket/Kuriosakabinettet.

Uppsalaslott0013.jpg

Slottet som ligger ståtligt på Kasåsen började byggas på 1540-talet av Gustav Vasa. Det var tänkt som en befästning och byggdes med den senaste tekniken från Italien, Konsten på Slottet kan ses vid olika evenemang och privata visningar

Skytteanum

DSCN3062.JPG

Skytteanum har fått sitt namn efter Johan Skytte som var den som skänkte gården 1622 som bostad till den nyinrättade skytteanska professuren.

Gårdslänga

GardslanganGeijersgarden.jpg

Övre Slottsgatan

Övre Slottsgatan Foto: B Nordenman

Underbara kvarter att vandra i.

Här finns informativa skyltar och du kan läsa var olika författare har bott, även en rackare. Byalaget fortsätter vårda området de lyckades rädda.

Studentområdet Rackarberget ligger nära, där bor andra rackare.

Edlingska hörnan

Edlingska gården Foto Scribo Låt Edlingska gården bli utgångs-punkt för din vandring - eller flera om du inte hinner/orkar allt på en gång.

Runt hörnet, på Kyrkogårdsgatan ligger Arrheniuska gården. Här har Agnes Wold vuxit upp liksom hennes morfar Svante Arrhenius. Gå in genom grinden och ta en stilla promenad förbi huset och ut på andra sidan.

Fortsätt Kyrkogårdsgatan (norrut) och du passerar Katedralskolan efter ett par kvarter. Därefter kommer du till Biotopia som du inte skall missa. Utanför museet står Hanna Belings Vildsvinsunge - och över hela glaspartiet mot Vasaparken finns Fågel, fisk eller mittemellan av Ulla Fries. Ute i parken står Roland Perssons Natura Armanium. Ett skåp för natursaker - alltså mycket att spana in.

På andra sidan

På andra sidan Kyrkogårdsgatan finns Ekonomikum där skydds-rummet gjorts om till två läsesalar - så läckert. På parksidan finns två konstverk av Liss Erikson - Manlig torso och Paret.

Till vänster om Ekonomikum ligger Musicum och Observatorieparken med det gamla Observatoriet.

Fortsätter man över S:t Johannesgatan kommer man till Gamla kyrkogården med vackra miljöer, konstverk och mycken historik.