Johannes Schefferus var den fjärde i raden av skytteanska professorer. När han kom till Sverige 1648, efter en stra-patsrik överfart av Öresund, träffade han sin företrädare Johannes Freinshemius hos drottning Kristina där denne redan fått en tjänst
Schefferus var inte den först tilltänkte, det var Johannes Boeclerus, Schefferus men-tor i Tyskland, som inte ville åka till den kalla Nord och i stället föreslog Schefferus.
Det visade sig vara ett mycket bra förslag. Schefferus blev den mest namn-kunnige av de svenska humanisterna under stormaktstiden och hade det högsta anseendet ute i Europa - i sitt stora nätverk.
Drottning Kristina var involverad i de utländske lärde som hon samlade runt sig och bjöd Schefferus att åka med i den kungliga slupen till Uppsala där hon övervarade installationen.
Drottningen var gärna med vid hans orationer och disputationer. Vid hennes tronavsägelse 1654 höll Schefferus ett avskedstal på latin - i universitetets namn. Ett personligt tal som präglades av den sympati han kände för henne. Som tack fick han en tung guldkedja med drottningens bild samt en årlig pension.
För de adliga studenterna ingick att den skytteanske professorn höll sin hand över dem och att de inbjöds till hans måltider där de diskuterade olika ämnen och övade på vältaligheten som förutom statskunskap var det viktiga. Schefferus skrev ett kompendium Breviarium politicorum Aristotelis - för deras politiska bildning - det kom ut fem år efter hans död.
Schefferus föreläste över romerska författare som Plinius, Florus, Cicero och Livius. Det skedde i Academia Carolina och i Gustavianum. De dagliga föreläsningarna kunde pågå i två timmar och ha upp till trehundra åhörare.
Redan innan han kom till Uppsala hade han gjort sig berömd som klassisk filolog, anses som dess grundare.
Åren 1665-1677 innehade han en hedersprofessur i natur- och folkrätt, blev enligt B Lindberg 1976 den egentlige introduktören av naturrätten i Uppsala.
Schefferus blev 1666 ledamot i den nya Antikvitetskollegiet. 1654, då andra lämnade Uppsala på grund av pesten, använde han ledigheten till att studera gamla Uppsalas topografi. Det ledde till att han hävdade att avgudatemplet inte legat i Gamla Uppsala. Striden med Olof Verselius avslutades först när de båda var döda.
1677 övertog hans sin svärfar Johannes Loccenius uppdrag som universitetsbiliotekarie när denne dog 27 juli 1677. Det blev kortvarigt då Schefferus dog 26 mars 1679.
Ett arbete som fortfarande är aktuellt och som respekteras är Lapponia. Det skrevs på rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardies uppdrag för att öka omvärldens kunskaper om samerna. Svenskarnas framgång på slagfälten ansågs bero på att de använde samisk trolldom. Uppdraget berodde också på det ökande politiska intresset för Nordkalotten
Schefferus besökte inte själv Lappland utan skaffade information från skriftliga källor, ögonvittnen och rapporter från kyrkoherdar i området. Hans viktigaste budskap var att ge en realistisk bild och han omtalade samerna som ett fredligt folk. Han berättade om deras seder och bruk, och om Lapplands natur.
Lapponia, som skrevs på latin, trycktes 1673 i Frankfurt am Main och blev en omedelbar framgång och gavs ut i nya upplagor på tyska, engelska, holländska och franska. Den översattes till svenska först 1956
Om du gått runt i domkyrkan har du säkert passerat hans gravhäll, antagligen även trampat på den. Den finns utanför det Jagellonska koret, enligt domkyr-kans räkenskaper tillverkades den 1740 - alltså efter den stora branden. Han är begravd tillsammans med sin hustru Regina Loccenia. Familjen fick åtminstone sex barn.
Johannes Schefferus år 1673 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko
Lars-Nila Lasko skriver: Verket Lapponia betraktas som det första större beskrivningen av samerna. Tidigare hade korta beskrivelser eller berättelser om samerna hade utgetts av främst missionärer i Sameområdet.
Lapponia ger en bred skildring i 35 kapitel om samernas levnadssätt, byggnationer, näringsliv, religion och kultur från kläder till barnuppfostran. Förutom de rapporter som Schefferus fått från präster i Lappland fanns många skriftliga källor. Han.hade tillgång till samiska föremål i De la Gardies och Antikvitetskollegiets samlingar och sitt egna museum - det kuriosakabinett som han hade i trädgården. Det benämns Schefferus bibliotek
En ny Samisk förening bildades i Uppsala i november 2016.
På deras hemsida kan man läsa om Lapponia och se bild på Schefferus gård med biblioteket/Kuriosakabinettet.
Det är nu dags att byta ut granpy-ramiderna, granhäckarna och hagtornsträden i Botaniska träd-gårdens barockdel.
Projektet har redan börjat. 50 gran-pyramider och 360 meter granhäck har tagits ned. Våren 2023 planteras nya granar och 16 nya hagtornsträd.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Välkommen på temavisningar söndag 5 mars och söndag 16 april. Då får du möta Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (gestaltade av guiderna Bengt och Fredrica) och höra dem berätta om sin familj och sin samtid,
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/