Byggnaden har en lång historia och utvecklingen har skett i tre etapper. Redan 1326 omtalas Curia decani, det hus som Skarabiskopen Sigfrid skänkte till dekanatet den tid han var dekanus, dvs hög befattningshavare inom kyrkan. Denna byggnad tros ha förstörts i 1447 års brand. Fem år senare uppförde ärkebiskopen ett stenhus på samma tomt. I det nuvarande dekanhuset finns stora delar av den forna byggnaden bevarade.
På 1830-talet inköptes fastigheten för att användas som katedralskola, och fick en helt ny karaktär. Byggnaden gavs en yttre klädnad helt i nyklassicistisk anda. Nya fönstertyper sattes in och den tidigare röda och ljusgrå fasaden blev gulvit. De fritt liggande ekonomiflyglarna revs och lämnade plats för den nya skolgården. Interiört omstuvades huvudvåningarna och takvåningen delvis, mindre rum slogs samman till större klassrum och tredje och fjärde våningarnas södra hälfter revs och en ny större högtidssal tillkom
Efter katedralskolans flytt 1869 uppläts byggnaden till folkskoleseminarium och därefter till olika ändamål för Uppsala stads och Uppsala universitets räkning.
1922 bildades Statens institut för rasbiologi och verksamheten flyttade in i Dekanbyggnaden. Där bedrevs rasbiologisk undervisning och forskning som fick förödande konsekvenser för olika grupper i samhället och med ett mänskligt lidande för utsatta individer som följd. Verksamheten blev starkt ifrågasatt och slutligen förkastad som vetenskap. Institutet lades ned 1958.
Redan 1937 flyttades verksamheten från Dekanhuset.
Republikens president Alexander Stubbs tal vid galamiddagen i samband med statsbesök av Deras Majestäter Kung Frederik X och Drottning Mary av Danmark på Presidentens slott tisdagen den 4 mars 2025
President Stubbs tal
Och den viktigaste frågan är fortfarande obesvarad: Vad hade hänt om Elsas fall inte uppmärksammats av UNT?
Karl Rydå
Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023
Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023
Årets upplaga av Snillen spekulerar blev extra intressant tack vare den ovanligt jämna sammansättningen kvinnor och män. Lyssna på deras erfarenheter och misslyckande - som är så viktiga när man tar tillvara på resultatet
Missa inte detta vattenhål för kaffeälskare
Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.
När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta
Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson
På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024
Detta kan hända, så kan du förbereda dig
För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter
Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag