Den nuvarande Clasonska gården (till höger i bild) står på grunden till en envåningsbyggnad som uppfördes för landshövdingens kansli. Huset uppfördes av Olof Rudbeck dä med den teknik som han använt även på andra byggnader som prefektbostaden i Linnéträdgården.
Landshövdingen hade då sin bostad på andra sidan Övre Slottsgatan tills slottet rustats efter branden 1702 och allt kunde flyttas dit.
Därefter byggdes landshövdingens stall som syns på bilden.
I UNT kan man 29 augusti 2019 läsa: Just nu undersöks resterna efter landshövdingens gamla residens som låg intill Carolina Rediviva. Här finns husgrunder, stenläggningar och fynd från 1600-1700-talen.
Upplandsmuseet gör en schaktningsövervakning för Vattenfall och påträffar då flera spår som bekräftar historien. Men också ostronskal - månne spår efter en festmåltid hos landshövdingen?
När landshövdingen flyttade tillbaka till slottet, residenset revs och stallet byggdes - då flyttades även kansliets verksamhet till Slottet.
Posten övertog fastigheten 1758 - alternativt 1762 - eftersom huset var i dåligt skick fick större delen rivas. Efter ombyggnationen fick huset en övre våning där postmästaren fick sin bostad. Postexpeditionen var på bottenplanet. Huset byggdes om 1835, den nuvarande exteriören är från slutet av 1800-talet. Posten blev kvar till 1873.
På gården finns Röda ladan som användes till postdiligenserna.
Huset kallas numera den Clasonska gården efter att professor Edward Clason förvärvade huset 1873. Det är ombyggt vid ett flertal tillfällen av familjen som ägde huset till 1965 då det såldes till Uppsala universitet.
Under större delen av sin tid i Uppsala bodde Robin Fåhraeus här. Han blev professor i patologisk anatomi 1928 och professor 1947 i allmän patologi och patologisk anatomi, därefter prorektor 1952–1955. Fåhraeus var inspektor bland annat vid Stockholms nation till 1956.
Den största insatsen utanför universitetets värld bör vara hans engagemang för att återskapa Rikssalen på Uppsala slott. Han uppvaktade Hjalmar Hammarskjöld och därefter anlitades Ragnar Östberg som arkitekt. Byggherre var Anders Diös.
Fåhraeus var en stor konstkännare som även räddade en av Carl Hårlemans katedrar. Han ligger begravd på Gamla kyrkogården.
Numera förvaltas huset av UAF som säkerställt att det är en funktionell kontorsbyggnad med fräscha arbetsplatser.
Bakgrunden till namnet är inte helt klarlagd. Stugan var tidigare bostad för den person som hade hand om de hästskjutsar som höll till i det som idag är Röda ladan och som ligger vägg i vägg med Jontes stuga.
Kåren hade tidigare kontor i Clasonska gården, där tidigare postkontoret låg. Troligen är det så att en man som har hetat Jonte (eller var det ett smeknamn?) bodde i stugan under en lång tid och att den därefter blev förknippad med denne man.
Detta är dock bara spekulationer men klart är att kåren har fått ett beständigt namn på sitt hus och att detta idag har blivit näst intill synonymt med kåren i sig. Många vet inte var Övre Slottsgatan 3 ligger men desto fler hittar till Jontes.
Granar från 1700-talet
Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.
Destination Östersund driver Visit Östersund Turistcenter som är auktoriserad av Visita.
Vi är ett välbesökt Turist Center med stor andel internationella besökare under hela året.
Vi tror på det personliga mötet och i en värld som ibland består av alltför många valmöjligheter söker allt fler besökare inspiration i form av personliga rekommendationer.
Visit Östersund Turistcenters besökare når oss genom att komma in till oss, via telefon, mail, chat och våra sociala medier (där vi även svarar kvällar och helger).
Vår webb uppdateras dagligen, vi vill vara aktiva i våra egna och andras sociala kanaler samt fyller den officiella evenemangskalendern.
Målet är att få fler nöjda gäster som stannar längre i Östersund och som i sin tur rekommenderar släkt och vänner att besöka oss.
Midsommar 2023 var det 500 år sedan Gustav Eriksson gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Så här firades 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/