Den nuvarande Clasonska gården (till höger i bild) står på grunden till en envåningsbyggnad som uppfördes för landshövdingens kansli. Huset uppfördes av Olof Rudbeck dä med den teknik som han använt även på andra byggnader som prefektbostaden i Linnéträdgården.
Landshövdingen hade då sin bostad på andra sidan Övre Slottsgatan tills slottet rustats efter branden 1702 och allt kunde flyttas dit.
Därefter byggdes landshövdingens stall som syns på bilden.
I UNT kan man 29 augusti 2019 läsa: Just nu undersöks resterna efter landshövdingens gamla residens som låg intill Carolina Rediviva. Här finns husgrunder, stenläggningar och fynd från 1600-1700-talen.
Upplandsmuseet gör en schaktningsövervakning för Vattenfall och påträffar då flera spår som bekräftar historien. Men också ostronskal - månne spår efter en festmåltid hos landshövdingen?
När landshövdingen flyttade tillbaka till slottet, residenset revs och stallet byggdes - då flyttades även kansliets verksamhet till Slottet.
Posten övertog fastigheten 1758 - alternativt 1762 - eftersom huset var i dåligt skick fick större delen rivas. Efter ombyggnationen fick huset en övre våning där postmästaren fick sin bostad. Postexpeditionen var på bottenplanet. Huset byggdes om 1835, den nuvarande exteriören är från slutet av 1800-talet. Posten blev kvar till 1873.
På gården finns Röda ladan som användes till postdiligenserna.
Huset kallas numera den Clasonska gården efter att professor Edward Clason förvärvade huset 1873. Det är ombyggt vid ett flertal tillfällen av familjen som ägde huset till 1965 då det såldes till Uppsala universitet.
Under större delen av sin tid i Uppsala bodde Robin Fåhraeus här. Han blev professor i patologisk anatomi 1928 och professor 1947 i allmän patologi och patologisk anatomi, därefter prorektor 1952–1955. Fåhraeus var inspektor bland annat vid Stockholms nation till 1956.
Den största insatsen utanför universitetets värld bör vara hans engagemang för att återskapa Rikssalen på Uppsala slott. Han uppvaktade Hjalmar Hammarskjöld och därefter anlitades Ragnar Östberg som arkitekt. Byggherre var Anders Diös.
Fåhraeus var en stor konstkännare som även räddade en av Carl Hårlemans katedrar. Han ligger begravd på Gamla kyrkogården.
Numera förvaltas huset av UAF som säkerställt att det är en funktionell kontorsbyggnad med fräscha arbetsplatser.
Bakgrunden till namnet är inte helt klarlagd. Stugan var tidigare bostad för den person som hade hand om de hästskjutsar som höll till i det som idag är Röda ladan och som ligger vägg i vägg med Jontes stuga.
Kåren hade tidigare kontor i Clasonska gården, där tidigare postkontoret låg. Troligen är det så att en man som har hetat Jonte (eller var det ett smeknamn?) bodde i stugan under en lång tid och att den därefter blev förknippad med denne man.
Detta är dock bara spekulationer men klart är att kåren har fått ett beständigt namn på sitt hus och att detta idag har blivit näst intill synonymt med kåren i sig. Många vet inte var Övre Slottsgatan 3 ligger men desto fler hittar till Jontes.
Nu öppnas barockträdgården upp. Alla granar är planterade, i pion-kvarteret blommar snart dillpionen och i kvarteret närmast Carolina Rediviva blommar förskolebarnens tulpaner vackert.
Ta gärna en sväng längs norra muren också. Där blommar det alltid vacker på våren.
Granar från 1700-talet
Femtio granpyramider har planterats i barockträdgården. Ett miljonprojekt som ska bevara det arkitektoniska värdet.
Fira Sverige 500 år den 6:e juni 2023
Under 2023 firar Sverige 500 års jubileum. Det är då 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni vid riksmötet i Strängnäs. Där och då blev Sverige självständigt och har varit det sen dess. Därför firar vi varje år Sveriges nationaldag den 6 juni.
https://sverige500ar.se
2023 uppmärksammar vi att det är 500 år sedan Gustav Eriksson blev vald till Sveriges kung. Här har vi samlat spännande läsning om Gustav Eriksson och de fastigheter som har anknytning till hans liv och värv.
https://sfv.se/upptack-mer/gustav-vasa/
Den 6 juni i år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung
Värderingarna har kanske förändrats sedan 1500-talet, men samma frågor och teman som engagerade människorna då intresserar oss än idag.
Gustav Vasa 500 år
På Vasaborgen Gripsholm, med landets bäst bevarade miljöer från Vasakungarnas tid, uppmärksammas Vasajubileet genom föredrag, konsertserie och temavisningar.
2023 är ett jubileumsår för Sverige i dubbel bemärkelse. H.M. Konungen firar 50 år på tronen och det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs den 6 juni 1523 – en händelse som fick stor betydelse för Sveriges utveckling.
Vasajubileet präglar året på Gripsholms slott. Det blir föredrag, konserter, visningar, barnaktiviteter och parkpromenader, med fokus på borgen, försvaret, politiken och familjen.
– Femhundraårsminnet av kungavalet i Strängnäs sätter strålkastarljuset på Gripsholm, som nationalmonument och som det slott i Sverige som mer än något annat förknippas med Gustav Vasa. Ur alla vinklar blir han belyst och diskuterad under 2023.
Gustav Eriksson av Vasaätten är besynnerligt aktuell, trots de femhundra år som förflutit sedan kungavalet. Han är den skickligaste politikern som Sverige någonsin haft. För historiker, journalister, författare och inte minst vanligt folk väcker han fortfarande starka känslor och åsikter. Mer än någon kung ur det förflutna är han ständigt rykande aktuell, säger Jim Sjöberg, slottsuppsyningsman på Gripsholms slott.
Gripsholms Vasa-år startar i april med föredrag, temavisningar från maj, konsertserie med jubileumstema under sensommaren och en föredragsserie under hösten. Även årets påsk- och höstlov har tema Vasa. Bland föredragshållarna finns idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen, med ett särskilt intresse för kvinnorna inom monarkin, och historikern David Lindén, som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer.
Veckorna kring Nationaldagen 6 juni kommer att uppmärksammas extra!
Detaljerat program och biljetter släpps den 1 mars.
Det samlade programmet finns på http://www.kungligaslotten.se/vasa500
Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han blivit vald till kung, kröntes Gustav i Uppsala domkyrka till Sveriges konung.
I år är det 500 år sedan Gustav Vasa blev vald till kung. Det innebär att det blir ett historiskt år som kommer att uppmärksammas i hela Sverige.
Redan 2020 uppmärksammade Kalmar Slott detta med en utställning. Nu har utställningen Gustav Vasa talar ur skägget, en utställning om makt, åter intagit Kalmar Slott.
Utställningen visas från den 8 december 2022 till den 5 mars 2023.
https://kalmarslott.se/utstallningar/gustav-vasa
Det var här han valdes till kung - för 500 år sedan - det som firas runt om i Sverige i år.
https://www.strangnas.se/uppleva-och-gora/500-arsresan
Midsommar 2023 är det 500 år sedan Gustav Eriksson Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm efter ett mer än två år långt krig. Det vill vi fira med ett stort reenactment av intåget i en historisk parad som kommer involvera många olika grupper av deltagare, alla med anknytning till dagen och tiden.
Kom och fira 500-årsdagen av Stockholms befrielse och Sveriges självständighet!
https://www.vasasintag2023.se/